Från geopolitisk utveckling till dialog och motståndskraft
Läs nio insikter från första avsnittet av Perspektiv på säkerhet och beredskap och hitta fyra frågor för lokala parter att prata om tillsammans.
Senast uppdaterad:
Lästid: 5 min
Det säkerhetspolitiska läget har förändrats. Stormaktsrivalitet, kriget i Ukraina, hybridaktiviteter, informationspåverkan, cyberhot och förändrade försörjningskedjor är några delar av en utveckling som påverkar Sverige och statlig sektor.
I det första avsnittet av Perspektiv på säkerhet och beredskap ger experter, myndighetsföreträdare och centrala parter olika perspektiv på den geopolitiska utvecklingen. Tillsammans visar de på en kedja som är viktig också för det lokala partsarbetet: att förstå vad som händer i omvärlden, se hur den egna verksamheten påverkas och använda den kunskapen som grund för dialog och beredskap.
Berör alla statliga verksamheter
Det förändrade omvärldsläget innebär att säkerhet och beredskap inte längre kan ses som frågor enbart för verksamheter med särskilda uppdrag. Alla statliga verksamheter behöver förhålla sig till vilka risker, sårbarheter och beroenden som kan påverka deras förmåga att utföra sitt uppdrag.
Den geopolitiska utvecklingen och förändringar i omvärlden kan få betydelse för exempelvis uppdrag och prioriteringar, behov av kompetens, internationella samarbeten, informationshantering, digital säkerhet, försörjning och vardagliga arbetssätt. Vinnova och Luleå tekniska universitet ger konkreta exempel på hur nya förutsättningar redan har lett till förändringar i deras verksamheter.
Samtidigt är en viktig utgångspunkt att värna de värden som präglar öppna demokratiska verksamheter. Säkerhet, öppenhet och tillit behöver inte vara varandras motsatser. Tillit, fungerande relationer och möjligheten att lyfta risker och sårbarheter kan tvärtom vara viktiga delar av en verksamhets motståndskraft.
Gemensam kunskap ger grund för dialog
En gemensam kunskapsbas underlättar för både arbetsgivare och fackliga företrädare att tillsammans kunna förstå hur förändringar i omvärlden påverkar den egna verksamheten.
Det är också ett av skälen till att centrala parter har prioriterat området säkerhet och beredskap inom Partsrådet. När parterna har en gemensam kunskapsgrund blir det lättare att föra konstruktiva samtal om frågor som kan vara både nya och komplexa.
Kunskapen behöver sedan omsättas till den egna verkligheten. Vad betyder utvecklingen för just vår verksamhet? Vad behöver fungera även när förutsättningarna förändras snabbt? Och vilka frågor behöver vi ha pratat om redan innan något händer?
Motståndskraft byggs i vardagen
En återkommande insikt i avsnittet är att beredskap och resiliens, eller motståndskraft, inte enbart skapas genom planer för extraordinära händelser. Förmågan att klara svåra påfrestningar bygger också på hur väl verksamheten fungerar i vardagen.
Det handlar om strukturer och rutiner, men också om kompetens, beteenden, säkerhetskultur, tillit och fungerande samarbeten. Att i förväg ha diskuterat möjliga händelser och hur de kan påverka verksamheten skapar bättre förutsättningar att hantera också oväntade situationer. Det gäller även för det lokala partsarbetet: hur kan strukturer, arbetssätt, dialoger och relationer mellan parterna upprätthållas om verksamheten utsätts för stora påfrestningar?
Här finns en tydlig koppling till den svenska modellen. Lokala parter har redan forum, relationer och former för dialog. Medskicket från centrala parter är därför inte att skapa något helt nytt, utan att använda och stärka befintliga strukturer för att också samtala om de förändrade krav som omvärldsläget kan ställa på verksamheten.
På så sätt kan det lokala partsarbetet bidra till verksamhetens motståndskraft. Motståndskraftiga statliga verksamheter bidrar i sin tur till en robust statlig sektor och till samhällets samlade förmåga att hantera kriser, höjd beredskap och andra liknande påfrestningar. Ett sätt att påbörja dialogen är att se filmen partsgemensamt och sedan prata om exempelvis de fyra frågorna som centrala parter skickar med.
Fyra frågor att prata om tillsammans
Centrala parters medskick till lokala parter är att börja prata om säkerhet och beredskap innan något har hänt. Se gärna avsnittet tillsammans och använd sedan de här fyra frågorna som utgångspunkt för en partsgemensam dialog:
1. Hur följer vi som parter händelserna i omvärlden?
Vilken kunskap behöver ni gemensamt för att förstå utvecklingen och upptäcka förändringar som kan få betydelse för verksamheten?
2. Hur påverkar omvärldsförändringarna vår verksamhet?
Fundera över vad utvecklingen kan innebära för förutsättningarna i just er verksamhet.
3. Vilken beredskap har vi som parter att hantera plötsliga omvärldshändelser med stor påverkan?
Har ni pratat om vad som händer om förutsättningarna snabbt förändras? Vilka rutiner finns och hur kan det lokala partsarbetet fortsätta fungera även under stora påfrestningar?
4. Hur kan vi som parter bidra till att bygga resilienta organisationer och verksamheter?
Vilka befintliga partsgemensamma arbetssätt, relationer och forum kan ni använda och stärka? Hur kan kunskap, dialog och tillit bidra till verksamhetens förmåga att hantera förändring och påfrestningar?
Nio insikter från avsnittet
Säkerhetspolitik berör hela statliga sektorn.
Det förändrade omvärldsläget gör att frågorna inte längre bara hör hemma hos i vissa verksamheter. Frågorna berör alla statliga verksamheter.
Omvärldskunskap är en del av beredskapen.
Lokala parter behöver förstå hot, risker och förändringar som kan påverka den egna verksamheten.
Statliga verksamheter kan upptäcka tidiga signaler på otillbörlig informationspåverkan.
Arbetssätt och rutiner behövs för att upptäcka avvikelser och kunna agera.
Hoten hänger ihop.
Otillbörlig informationspåverkan kan kombineras med exempelvis cyberangrepp, sabotage och andra hybridaktiviteter.
Beredskap byggs i vardagen.
En verksamhet som fungerar väl under normala förhållanden har bättre förutsättningar att fungera väl även under svåra påfrestningar.
Prata om krisen innan den inträffar.
Diskutera hur både verksamheten och det lokala partsarbetet kan fungera när förutsättningarna snabbt förändras.
Resiliens handlar om både struktur och kultur.
Rutiner och system behöver kompletteras med kunskap, medvetenhet och ibland förändrade beteenden.
Tillit och dialog är en del av motståndskraften.
Relationer och fungerande samarbetsformer blir särskilt viktiga när verksamheten utsätts för press.
Använd de strukturer ni redan har.
Lokala parter kan bygga vidare på befintliga forum för dialog och använda dem för att gemensamt förstå och hantera nya frågor.
Se filmen
I det första avsnittet av Perspektiv på säkerhet och beredskap möter du experter, myndighetsföreträdare och centrala parter som delar med sig av olika perspektiv på hur geopolitisk säkerhet påverkar Sverige, statlig sektor och det lokala partsarbetet.
Om artikeln
Publicerad: 8 september 2026
Ämnen:
Arbetsområden:
- Säkerhet och beredskap
