Öppenhet eller säkerhet? KTH väljer båda
Hur kan en verksamhet värna sin öppenhet och samtidigt skydda det som behöver skyddas? På KTH är internationella samarbeten en förutsättning för framgångsrik forskning. Samtidigt ställer ett förändrat säkerhetsläge nya krav. I en film berättar vicerektor för internationella relationer Stefan Östlund och biträdande säkerhetschefen Thom Thavenius hur lärosätet hanterar risker och skapar förutsättningar för välgrundade beslut.
Senast uppdaterad:
Lästid: 5 min

För Kungliga Tekniska högskolan (KTH) är internationella samarbeten en självklar del av verksamheten. Framgångsrik forskning bygger på att kunskap, människor och idéer kan röra sig över gränser. Men öppenheten innebär också utmaningar när det gäller att förebygga infiltration, insiderverksamhet och andra säkerhetsrisker.
– Öppenheten på ett universitet är fundamental för förmågan att skapa det vi vill skapa, säger Stefan Östlund.
Samtidigt behöver man kunna skydda både forskning och andra värden som är viktiga för verksamheten. Det handlar om att förena två ambitioner som ibland kan dra åt olika håll: att skapa möjligheter och förutsättningar för excellent forskning och att upprätthålla ett fungerande skydd.
Säkerhetsfrågorna behöver finnas nära verksamheten
Lärare och forskare behöver ha en förmåga att kunna reflektera över det sammanhang de arbetar i. Stefan Östlund poängterar vikten av att medarbetare själv ska ställa sig frågorna om lämpligheten i många sammanhang, till exempel samarbeten av olika slag.
På KTH har man utvecklat en process intill de normala processerna för att få med säkerhetsaspekterna för bland annat forskningsansökningar och internationella samarbeten.
En rådgivande grupp med experter från olika sakområden hjälper till att bedöma risker och lämplighet i olika initiativ. Vid behov kan frågor analyseras ytterligare av en strategisk grupp. Besluten fattas däremot fortfarande enligt den ordinarie delegationsordningen.
Syftet är alltså inte att flytta besluten från verksamheten, utan att ge dem som ska fatta besluten bättre förutsättningar att göra välgrundade bedömningar.
– För oss har det varit väldigt viktigt. Det är ett sätt att skapa en lärande organisation där man själv till slut måste tänka igenom hela frågan, säger Stefan Östlund.
Att identifiera vad som behöver skyddas
– Parallellt med det arbetar vi med vårt säkerhetsskydd, säger Thom Thavenius.
– Vi arbetar med riskidentifiering enligt den ordning som gäller för en statlig myndighet.
En viktig del av arbetet är att identifiera vilka värden som behöver skyddas. Det handlar inte enbart om sådant som omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen, som är central för KTH. Det gäller också exportkontroll eller sanktioner.
Även forskningens betydelse för KTH:s framtida utveckling, position och attraktionskraft behöver vägas in när nya samarbeten och initiativ bedöms.
Thom Thavenius betonar att kunskapen om säkerhetsaspekterna behöver komma in där besluten fattas. Många operativa beslut fattas på forskarnivå.
– Då vill vi omhulda dem med ett så bra, kompakt, riskidentifierat och riskbaserat beslutsstöd som det går. Då måste vi också kunna förstå deras förutsättningar och premisser för att kunna komma med de råden.
KTH arbetar med att balansera möjligheter och risker. Vissa gränser är absoluta och styrs av lagstiftning. Men det finns också situationer där ett samarbete är tillåtet och samtidigt kan innebära risker som behöver bedömas. Att hitta balansen mellan att forskaren vill göra det som är mest fördelaktigt för forskningen och att säkerhetsfunktionen vill att verksamheten ska vara så säker som möjligt, det är nyckeln i arbetet menar Stefan Östlund.
Därför behöver arbetet med att identifiera skyddsvärden och risker vara kontinuerligt och anpassat till verksamhetens förutsättningar.
– Man måste hitta arbetssätten att kunna jobba med sina skyddsvärden, menar Thom Thavenius.
– Det är inte en one-off, utan det är ett pågående arbete hela tiden.
Forskaren Tommy Shih har också tagit fram en modell för att illustrera resonemanget:
Från riktlinjer till praktiskt arbete
En central erfarenhet är att riktlinjer och regelverk inte räcker i sig. De behöver omsättas i arbetssätt som fungerar i den egna verksamheten.
– Det bästa sättet att inte göra någonting är att lyssna på alla riktlinjer som skrivs och tas fram, säger Stefan Östlund.
Han menar att man inom organisationen snabbt måste sätta igång de här processerna, ha samtal och hitta balansen mellan det verksamhetsnära och det mer regelmässiga.
– Om det inte sker så kommer det inte att hända något viktigt eller väsentligt.
Det kräver både kunskap om säkerhetsfrågor och förståelse för de förutsättningar som medarbetare och beslutsfattare arbetar under.
– Vi kan inte vänta på att någon annan gör det här jobbet åt oss, säger Stefan Östlund.
Det är också ett av de tydligaste medskicken till andra myndigheter: arbetet behöver komma i gång där det faktiskt ska utföras.
Tips till andra verksamheter från KTH
På KTH är internationella samarbeten en förutsättning för framgångsrik forskning. Men hur balanserar de öppenhet med kraven på att skydda forskning och andra skyddsvärden? Och vilka är Stefan Östlund och Thom Thavenius viktigaste medskick?
Riktlinjer och regelverk räcker inte. Säkerhetsarbetet kan utvecklas genom att förena verksamhetskunskap, riskmedvetenhet och tydliga beslutsvägar. Det måste omsättas i praktiken och anpassas till den egna verksamhetens förutsättningar.
Även om förutsättningarna skiljer sig från många andra statliga organisationers finns det erfarenheter som kan vara värdefulla för fler.
Lokala parter kan använda erfarenheterna som utgångspunkt för att gemensamt reflektera, till exempel över två frågor:
• Hur påverkar säkerhetsfrågorna den egna verksamheten?
• Hur kan parterna bidra till en gemensam kunskapsgrund?
Se filmen och ta del av erfarenheterna av att förena öppenhet, säkerhet och internationellt samarbete.
Se filmen
Det här videoinnehållet kräver att du godkänner marknadsföring/externt innehåll och statistik cookies från vår videoleverantör.
Om artikeln
Publicerad: 18 november 2026
Arbetsområden:
- Säkerhet och beredskap