Hoppa till huvudinnehåll
partsradet-logo.svg
Artikel

Ny strategi ska stärka Sveriges psykologiska försvar

Sverige har fått en nationell strategi för psykologiskt försvar. Strategin ska vidareutveckla det psykologiska försvaret mot bakgrund av säkerhetsläget och ett medie- och informationslandskap i snabb förändring.

Senast uppdaterad:

Lästid: 3 min

Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin står framför svensk flagga och EU-flaggor. Till höger om honom syns omslaget på den nya nationella strategin för psykologiskt försvar
Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, presenterade den nationella strategin för psykologiskt försvar den 28 juli. Fotomontage från den filmade presskonferensen.

Det psykologiska försvaret är en del av totalförsvaret och syftar bland annat till att stärka samhällets förmåga att identifiera och stå emot otillbörlig informationspåverkan från främmande makt och andra yttre hotaktörer.

I ett pressmeddelande skriver regeringen bland annat: “Sverige har en god grund att stå på som ett av få länder med en egen myndighet på området. En förstärkt helhetssyn på psykologiskt försvar, tydligare integrering i hela totalförsvaret, fokus på ny teknik som AI-verktyg och förstärkt myndighetssamverkan ska bidra till ökad proaktivitet och handlingskraft, såväl nationellt som internationellt.”

Den nya strategin har som mål att bidra till en starkare helhet i det psykologiska försvaret och en tydligare integrering i totalförsvaret. Ett annat övergripande mål är att stärka förmågan till strategisk kommunikation för det psykologiska försvaret.

Fyra delar i strategin

Strategin pekar ut fyra huvuddelar, som kallas pelare, för det fortsatta arbetet:

  1. arbetet mot otillbörlig informationspåverkan

  2. försvarsvilja

  3.  medieberedskap och säkerställda möjligheter för kommunikation till allmänheten

  4. internationellt samarbete

Inom de fyra pelarna beskriver strategin mål och inriktning för hur det psykologiska försvaret ska utvecklas. Bland annat lyfts behovet av samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och civilsamhälle samt samarbete med andra länder och internationella organisationer.

Flera myndigheter får uppdrag

I samband med strategin har Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), Myndigheten för civilt försvar, Försvarsmakten och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk fått uppdrag kopplade till strategins mål.

MPF ska bland annat beskriva centrala verksamheter, utvecklingsbehov och samarbetsområden inom det psykologiska försvaret. Myndigheten ska också bidra till en övergripande inriktning för strategisk kommunikation och fördjupa samverkan med bland andra Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar och Säkerhetspolisen.

Ett annat uppdrag är att utveckla samverkan mellan MPF och Nationellt cybersäkerhetscenter vid Försvarets radioanstalt (FRA) för att öka förmågan att identifiera och hantera kopplingar mellan cyberangrepp och försök till informationspåverkan. I myndigheternas arbete ska också utvecklingen inom artificiell intelligens beaktas.

– Strategin bekräftar det psykologiska försvaret som en central del av Sveriges samlade motståndskraft. Ingen enskild aktör kan möta de här utmaningarna ensam. Genom samverkan, kunskap och ett fortsatt starkt fokus på tillförlitlig information stärker vi vår gemensamma förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan, kommenterar generaldirektör Magnus HjortMPF:s webbplats.

Magnus Hjort liten.png

Magnus Hjort är generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).
Foto: Peter Phillips

Fakta: Strategin i korthet

Övergripande mål: En starkare helhet i det psykologiska försvaret, väl integrerat i totalförsvaret, och en stärkt förmåga till strategisk kommunikation.

Fyra pelare: Otillbörlig informationspåverkan, försvarsvilja, medieberedskap och kommunikation till allmänheten samt internationellt samarbete.

Myndigheter som fått uppdrag i strategin: Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för civilt försvar, Försvarsmakten, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk och Nationellt cybersäkerhetscenter vid Försvarets radioanstalt.

Strategin.png

Arbetsområdet Säkerhet och beredskap

Det rådande omvärldsläget påverkar förutsättningarna för statliga verksamheter. Mot den bakgrunden är det viktigt att lokala parter kan föra en välgrundad dialog och samverka i verksamhetsfrågor som rör säkerhet och beredskap.

Därför genomför Partsrådet nu en satsning i syfte att ge kunskap och verktyg till lokala parter att stärka verksamhetens motståndskraft. Säkerhet och beredskap är ett av Partsrådets arbetsområden för 2026–2027.

Myndigheten för psykologiskt försvar medverkar

Lyssna till bland andra Karin Lönnheden, chef för operativa avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar i det första avsnittet av föreläsningsserien Perspektiv på säkerhet och beredskap: Geopolitisk säkerhet.

Länk till evenemanget 4 september

Karin Lönnheden_Karin Åslund.jpg

Karin Lönnheden deltog också vid Partsrådets seminarium i Almedalen:

Se inspelningen från Almedalen 2026

Läs artikeln om seminariet i Almedalen 2026

Om artikeln

Publicerad: 13 augusti 2026

Arbetsområden:

  • Säkerhet och beredskap