Se Partsrådsdagen nedan eller läs en sammanfattning direkt under filmfönstret. Längst ner hittar du länkar till parallellspåren.

Klicka på de vita prickarna i tidsblocket till höger om playknappen för att se kapitelindelningen.

Värdar för dagen var moderator Annika Dopping, Ylva Nordling, programchef för Hållbart arbetsliv, och Partsrådets nytillträdda kanslichef Ulrica Engström Nilsson.

Ulrica Engström Nilsson är civilekonom i grunden och har lång erfarenhet från olika befattningar inom statsförvaltningen. Under Partsrådsdagen berättade hon om hur stolt och glad hon är över det nya uppdraget och att hon kommer jobba för att föreningen verkar som ett Partsråd.

– Vi ska verka med ännu större genomslagskraft. Uppdrag och förutsättningar kan förändras, och vi ska vara snabbfotade, effektiva och agila. Jag ska ihop med Partsrådets medarbetare försöka bidra till det.

Arvet från Axel Oxenstierna och sockensjälvstyrelsen

Historikern och författaren Gunnar Wetterberg talade medryckande om framväxten av den svenska staten, utifrån Axel Oxenstiernas reformerande av statsapparaten under första hälften av 1600-talet och utifrån självstyrelsetraditionen, med grund i medeltidens socknar via folkrörelserna och demokratigenombrottet för 100 år sedan.

Blott 28 år gammal tillträdde Axel Oxenstierna 1612 som rikskansler. Dåtidens rikskanslerämbete kan jämföras med att vara statsminister, utrikesminister, till viss del finansminister och generaldirektör för hela den offentliga sektorn, berättar Gunnar Wetterberg

Som rikskansler grundlade Axel Oxenstierna de första myndigheterna och formulerade några av de viktigaste principerna för hur staten skulle fungera. En stat som blev nyckeln till att Sverige kunde gå från ett av de fattigaste länderna i utkanten av Europa till att bli ett av de rikaste och välmående länderna i hela världen, säger Gunnar Wetterberg.

Utvecklingen av statsförvaltningen under 1900-talet

Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet, kompletterade Wetterbergs historiska inflygning med en exposé över viktiga utvecklingssteg för den statliga styrningen och förvaltningskulturen under 1900-talet.

– Vi ska vara stolta över den modell vi har i Sverige, och det förtroende som staten har. Vi tycker detta är självklart, men så ser det inte ut i många länder, säger Irene Wennemo.

Hon lyfte tre områden där vi är unikt bra i Sverige:

• Den låga korruptionen.
• Bemötandet. Så sent som på 70-talet uppfattade många att myndighetsrepresentanter var arroganta översittare, men idag är läget ett helt annat.
• Digitaliseringen.

Liksom i de flesta länder styrs myndigheter i Sverige genom regering och riksdag. Men vi har också lagt till en annan styrning: kollektivavtalen. Och här är vi mer unika, berättar Irene Wennemo. I många länder har man inte kollektivavtal inom den här sektorn, vilket även var fallet i Sverige fram till 1965. (I sitt anförande under Lönebildnings parallella spår utvecklade Irene Wennemo om vad spridningen av den svenska modellen till statlig sektor har gjort för lönebildningen de senaste 50 åren.)

Christina Gellerbrant Hagberg, generaldirektör Arbetsgivarverket, Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet, Ylva Nordling, programchef Partsrådet, Annika Dopping, moderator och Gunnar Wetterberg, historiker och författare.

Stolthet och vikten av att värna arvet

Den paneldebatt som följde på Gunnar Wetterbergs och Irene Wennemos föreläsningar rörde sig runt ämnen som stolthet, tjänstemannarollen, paradigmskiftet som pandemin utlöst, vikten av att pröva idéer (och förkasta de som inte fungerar), den svenska modellen och att man tidigt får ta stort ansvar som statstjänsteman. Föreläsarna och värdarna flankerades av Arbetsgivarverkets nytillträdda generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. Vad är hon stolt över efter sina drygt 30 år i statens tjänst?

– Att under ett långt yrkesliv ha fått göra skillnad. Både på systemnivå, till exempel genom att förverkliga regeringens politik på skatteområdet, och på handläggarnivå, till exempel arbeta personer som söker studiebidrag. Att jag har fått arbeta med hela spektrat är jag mest stolt över.

Christina Gellerbrant Hagberg betonade också vikten av god styrning i staten och hur viktigt det är för att lyckas ha stolta anställda och kunna rekrytera från hela landet. Speciellt nu efter pandemin, när det i många fall finns möjlighet att till viss del kunna arbeta hemifrån. Men också genom möjligheterna till samarbeten och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter i exempelvis att tidigt fånga upp universitet och högskolors perspektiv för att få ny kompetensförsörjning i statsförvaltningen.

Förhandlingsledningarna sammanfattar dagen

Efter fyra parallella pass med Partsrådets fyra olika arbetsområden summerade Partsrådets förhandlingsledning dagen och blickade framåt.

Åsa Erba Stenhammar, OFR/S,P,O:

– De principer som Axel Oxenstierna slog fast är fortfarande grunden. Men det räcker inte med fina ord, utan medarbetarna ska agera på rätt sätt, och få stöd i att agera rätt. Statsförvaltningen måste hänga med i utvecklingen för att behålla förtroendet.

Anna Steen, Saco-S:

– Jag tror att vi ska tänka och prata om oss på Partsrådet som vi har gjort idag. Vad spelar vi för roll i ett historiskt perspektiv? Vi arbetsmarknadsparter som står här idag konfliktar inte särskilt ofta, vilket är ganska unikt. Partsrådet behövs som ett smörjmedel för att det ska förbli så.

Anna Falck, Arbetsgivarverket:

– Vi står nu inför den stora reformeringen på arbetsmarknaden där det hållbara arbetslivet är att vi skall göra oss anställningsbara under längre tid och ha förmågan lära över tid. Efter det jag hört idag känner jag att vi ligger bra till i det. Hållbart arbetsliv och programmets framtagna tjänster utgör en stor del av Partsrådets verksamhet. Att arbeta för en bättre arbetsdag varje dag och ett längre och bättre arbetsliv genom att ge metodstöd är en del i det.

Helen Thornberg, Seko:

– Jag önskar att vi genom de goda exempel som presenterats här under Partsrådsdagen når ut och får en spridning av budskapet ”det går, och andra har redan gjort samma resa” i det partsgemensamma arbetet.

Ylva Nordling, chef för programmet Hållbart arbetsliv, menade att Partsrådsdagens gäster visat prov på att systemet håller och att det gäller för Partsrådet att fylla det med rätt frågor så att lokala parter hittar det stöd som de behöver.

– Frågorna om hur att arbeta hållbart förändras över tid så de gäller att vara på tå och lyssna in behoven.

Avslutningsvis sammanfattade kanslichef Ulrica Engström Nilsson att Partsrådsdagen hade tagit upp frågor som vikten av samverkan, samarbete, att lära av varandra, att förändring tar tid och att det ibland krävs tålamod för att nå dit man vill. Hon uppmanade lokala parter att ta stöd från Partsrådet.

– Vi finns här för er, avslutade Ulrica Engström Nilsson.