Jan Miörner menar att det är viktigt att inte bara se arbetsmiljöarbetet som något som enbart handlar om att förebygga risker.

– Det är sällan man hör att någon säger att han eller hon trivs på jobbet på grund av att man inte löper risker för utbrändhet och olyckor, konstaterar han.

Jan Miörner hänvisar till Arbetsmiljöverkets definition av en god arbetsmiljö. Där nämns bland annat:

• tillgängliga och rättvisa ledare
• en utvecklad kommunikation
• välfungerande samarbete och teamarbete
• ett positivt socialt klimat
• möjligheter till personlig utveckling
• ett lagom arbetstempo
• tydliga förväntningar och mål
• en bra fysisk arbetsmiljö.

Jan Miörner lyfter fram Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:2 Planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar. Han hänvisar inte minst till 7§ i föreskriften, där det bland annat slås fast att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilket resultat som ska uppnås med arbetet, vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras vid tidsbrist och vem man kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet.

Lösningsinriktat arbetssätt

Jan Miörner lyfter fram vikten av att ha ett lösningsinriktat arbetssätt för arbetsmiljöarbetet, det vill säga att fokusera på de resurser som finns istället för på bristerna.

– Det handlar om att utveckla, bygga och konstruera lösningar. Att man är intresserad av vad man vill uppnå och av det som trots allt fungerar bra idag. Grundtanken är att undersöka vad personen och gruppen hoppas uppnå för förändring, säger han.

Han förklarar att ett lösningsinriktat arbetssätt bygger på samtal och dialog och att en bra början kan vara att fundera över vilka arenor för detta som redan finns på myndigheten.

Att diskutera på arbetsplatsen

• Vad innebär en god arbetsmiljö?
• Vilka forum finns det på arbetsplatsen för att samtala om arbetsmiljöfrågor?