En mejlkorg som växer, fullspäckat mötesschema, och så den där telefonen som hela tiden lockar och pockar på uppmärksamhet. Det är inte svårt att hitta skäl till varför det moderna arbetslivet sätter press på vårt mentala välbefinnande. Men hur ska vi göra för att hitta en långsiktigt hållbar kognitiv arbetsmiljö?

Om det föreläste Sissela Nutley under ett webbinarium den 19 september på Partsrådet. På plats för att samtala med Sissela Nutley fanns Karin Läck, verksamhetsutvecklare Partsrådet och Ksanet Habte, utvecklingssamordnare på Partsrådet.

Känslor har övertaget

Sissela Nutley började sin föreläsning med att ge en kortfattad historik över hjärnans evolution. De äldsta delarna som styr våra basala funktioner som puls och andning samt vårt känsloliv är hundratals miljoner år gamla. Medan de delar av hjärnan i pannloben som är till för att reglera dessa känslor, som vår förmåga att analysera, sortera, tänka logiskt, bara är cirka 40 000 år gamla.

Känslodelarna förfogar över fem gånger fler nervtrådar än de analytiska, och våra varningssystem varnar hellre en gång för mycket än en gång för litet. Det betyder att det finns en obalans i hjärnan där, enkelt uttryck, negativa känslor och rädslor har en tendens att få för mycket utrymme. Samtidigt har vi människor en unik förmåga att tänka på saker som inte är närvarande eller direkt berör oss här och nu.

- Det här gör av att vi orienterar oss mot sådant som är potentiellt farligt, säger Sissela Nutley.

Appar triggar våra känslor

De flesta av de appar och digitala tjänster som finns på våra telefoner är designade just för att trigga dessa djupt liggande emotionella funktioner, så det är på intet sätt konstigt att vi blir beroende av dem. Vem har gillat mitt foto? Har chefen mejlat mig? Ska hon ha fest men har inte bjudit mig? Olika hot mot vår sociala status använder sig av samma system i hjärnan som en gång i tiden varnade oss för att en giftig orm lurade i det högra gräset.

Människans biologi är förstås svår att ändra, men det finns strategier för att öka förmågan att hantera denna obalans. Sissela Nutley använder sig av en modell som är en analogi till den tallriksmodell som de flesta är bekanta med för hur man bör äta för att må bra. Den består av sju delar: motion, sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid.

Att säkerställa att alla dessa delar är i balans är en strategi som den enskilde kan använda sig av för att bättre hantera sitt välmående i det digitala landskapet.

Behov av goda strukturer på organisatorisk nivå

På en organisatorisk nivå betonar Sissela Nutley behovet av goda strukturer och tydliga policys. Några konkreta exempel är:

• att ha en etablerad kultur av att inte skicka mejl sent på kvällar eller tidiga morgnar.
• att ha en standardbokning av möten på 45 minuter i stället för en timme för att ge utrymme till reflexion och undvika ”back to back”-dagar, det vill säga möte efter möte
• att ledningen är tydlig med att medarbetare har rätt att helt koppla från arbetet när man inte är i tjänst.

- Det är en mental belastning att hela tiden vara ajour och det är inte hållbart, säger Sissela Nutley.

Se webbinariet här: