Arbetslivsforskaren Calle Rosengren pratade under ett av Partsrådets webbinarier om gränser mellan arbete och fritid och vilka mönster och utmaningar han ser när förutsättningarna nu har förändrats. 

– I vår forskning ser vi att den digitala utvecklingen har stor effekt på arbetsmiljö när det gäller arbetsbelastning och inflytande i arbetet, men också hur vi kommunicerar och interagerar med kollegor, chefer och andra.

Fyra olika gränsstrategier

I ett av sina forskningsprojekt har Calle Rosengren och hans kollegor låtit chefer och medarbetare logga hur de hanterar gränser mellan arbetsliv och övrigt liv i en så kallad aktivitetsdagbok.

– Det kan handla om att man hanterar privat kommunikation på jobbet eller att man hanterar arbetsrelaterad kommunikation på kvällar och helger.

Genom data från dagböckerna har de urskilt ett antal olika gränsstrategier, det vill säga olika sätt att separera eller integrera arbete och övrigt liv. På ett övergripande plan finns totalseparerarna och totalintegrerarna, som är varandras motsatser. De förstnämnda hanterar inte något privat på arbetsplatsen under arbetstid och heller inte något arbetsrelaterat i hemmet. Den andra gruppen integrerar däremot de två delarna helt och hållet. Mellan dessa två poler finns olika specialkategorier. Under webbinariet pratade Calle Rosengren om två stycken: Platsseparerarna, där arbetsplatsen i sig verkar vara en gränsmarkör, och en fjärde grupp där tiden är det centrala. De kan jobba lite varstans men aldrig efter en viss tid.

– Dels är det intressant att lyfta fram att vi har olika strategier. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är det inte heller säkert att ett sätt är det rätta. Däremot är det ett problem om man känner att man inte har koll på gränserna eller att arbetsmiljön gör att jag tvingas in i en viss strategi, säger Calle Rosengren.

Det sociala stödet en utmaning vid distansarbete

Coronapandemin har medfört utmaningar kopplat till gränsdragning och arbetsmiljö. Många har ställt om till hemarbete, något som är helt nytt för vissa organisationer och arbetstagare.

– Vi kanske är effektivare när vi sitter hemma ostört och jobbar, men det blir svårare med det sociala stödet. Både emotionellt stöd och att få möjlighet att stämma av och diskutera arbetsuppgifter på ett snabbt och smidigt sätt.

Calle Rosengren tipsar de som jobbar med arbetsmiljö i en organisation, till exempel chefer och HR-personer, att i distansarbetstider hålla lite extra koll på de som är nya i organisationen.

– Hur är det att komma in i ett socialt sammanhang när man inte får träffa sina kollegor? Hur får man till en funktionell gruppdynamik när man endast träffas i digitala möten som har en tydlig agenda? Det är en utmaning att få till och boosta kommunikationen som inte är uppgiftsorienterad.

Integrera hemarbetet i övrigt arbetsmiljöarbete

Calle Rosengren trycker på att distansarbetet inte ska ses som något separat från övrig arbetsmiljö. Istället bör frågan integreras i de forum där man diskuterar arbetsmiljö sedan tidigare. Däremot kan det få extra fokus, till exempel i arbetsmiljöenkäter.

– När man gör dem i år kanske man har riktade frågor kring att jobba hemifrån och om gränslöshet och förväntan på tillgänglighet.

En särskild utmaning för chefer är att hitta former för att stämma av både arbetsuppgifter och mående med sina medarbetare. Sådant som tidigare skedde mer informellt och löpande kan nu behöva schemaläggas.

– Det är viktigt att som chef tydliggöra för medarbetarna vad man förväntar sig och hur det följs upp, säger Calle Rosengren.