Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) släppte våren 2021 en rapport där de kartlägger och analyserar förutsättningar för arbete hemifrån under coronapandemin. Utifrån litteraturgenomgång och intervjuer med chefer presenteras risker, fördelar och möjliga åtgärder på kort och lång sikt. Under en av Partsrådets workshoppar berättade Johan Stenmark, processledande analytiker på Mynak, om vad de kommit fram till.

Nedan följer en film från workshoppen direkt följd av en artikel på samma ämne. Längst ner hittar du även länken till rapporten, samt en länk till kortversionen av filmen:

Klicka på cc för textning av filmen.

Både arbetsmiljörisker och fördelar med hemarbete

30–40 procent av arbetstagarna har i varierande omfattning arbetat hemifrån under pandemin. Johan Stenmark och hans kollegor har identifierat följande övergripande arbetsmiljörisker:

• Bristande ergonomiska förutsättningar. Det ökar riskerna för skador i nacke, axlar och rygg. Man blir även mer stillasittande när man arbetar hemma.
• Svårigheter att lösa vissa arbetsuppgifter hemma. Det kan skapa stress, främst för de vars arbete till stor del bygger på fysiska möten och samtal.
• Minskad social kontakt. Det kan leda till minskat samarbete och försämrat lagarbete, och även minskad motivation och försämrat psykiskt mående.

– I en framtida situation där hemarbete sker under mer frivilliga former och kombineras med arbete på den vanliga arbetsplatsen minskar sannolikt många av de här identifierade arbetsmiljöriskerna, säger Johan Stenmark.

Det finns flera arbetsmiljörisker, men överlag är folk positiva till att arbeta hemifrån. Många upplever minskad stress när de slipper pendla, att det är lättare att koncentrera sig och att de har större flexibilitet vad gäller att kombinera arbete och fritid.

Arbetsmiljön digitaliseras och individualiseras

Rapportens två övergripande slutsatser är att det sker en individualisering och digitalisering av arbetsmiljön i och med det utbredda hemarbetet. Varje enskild arbetstagares bostads- och familjeförhållanden, tekniska utrustning och kompetens att utforma sin arbetsmiljö spelar större roll. Arbetsmiljön blir också mer beroende av funktionerna i olika digitala verktyg, och chefers och arbetstagares förmåga att hantera dem.

– Arbetsmiljön blir mer individualiserad och det som är en risk för den ene kan vara en fördel för en annan, säger Johan Stenmark.

Han säger också att det är troligt att fler kommer att arbeta mer från sin bostad även efter pandemin.

– Det finns därför skäl att fördjupa kunskapen i hur man har ett hållbart arbetsliv när vi arbetar på distans.

Åtgärder på kort och lång sikt

Mynak ser att följande behöver göras för att arbetsmiljön ska vara god på lång sikt när fler arbetar hemifrån:

• Stärk kompetensen hos arbetsgivare och arbetstagare för att driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete oberoende av var arbetet bedrivs.
• Ta tillvara på de erfarenheter och arbetsformer som har utvecklats under pandemin.
• Öka kompetensen i digitala arbetssätt.
• Stärk kompetensen i hur arbetstagare kan anpassa den egna arbetsplatsen.
• Förbereda unga människor för framtidens arbetsliv.

Om Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak)

Besök Mynaks webbplats.

• Har som uppdrag att skapa förutsättningar för ett friskt, glädjefyllt och hållbart arbetsliv.
• Bildades 2018.
• Nationellt kunskapscentrum för frågor som rör arbetsmiljö.
• Sorterar in under Arbetsmarknadsdepartementet.
• Har cirka 20 medarbetare och kontor i Gävle.

Workshoppen genomfördes den 6 maj 2021.