Vi besökte Kronofogden för att höra mer om deras arbetsmiljöarbete. Se filmen i videospelaren här ovanför.

Arbetsmiljö är en ledningsfråga

Kronofogdens uppdrag innebär att medarbetare dagligen möter människor i svåra livssituationer. Det kan handla om avhysningar, indrivningar och insatser mot kriminella nätverk. I en sådan verklighet är arbetsmiljöarbetet en strategisk verksamhetsfråga.
Fredrik Rosengren är rikskronofogde och myndighetschef. Han är tydlig med sitt ansvar:
– Ska man som arbetsgivare och som myndighetschef värna arbetsmiljön, då måste man ju veta vad som är arbetsmiljön. Då måste man vara ute med medarbetare. Man måste vara i verksamheten.

fredrik rosengren är rikskronofogde och myndighetschef.

För Fredrik Rosengren är arbetsmiljö en integrerad del av styrningen. Den finns med i exempelvis budgetbeslut, lokalförsörjning och prioriteringar:
– I nästan alla beslut finns en arbetsmiljöaspekt.
Ledningens närvaro i verksamheten är central. Genom att vara ute, lyssna och ställa frågor skapas bättre förutsättningar att upptäcka risker och brister i tid.
– Ju mer man kan om verksamhetens innehåll, desto lättare är det att förstå de skav och brister som vi identifierar, säger Fredrik Rosengren.
Det är också en tydlig signal till organisationen: arbetsmiljöarbetet är prioriterat och förväntas tas på allvar på alla nivåer.

Matteus Maria Furemalm är ett av två huvudskyddsombud på myndigheten. Han betonar vikten av att skyddsorganisationen är med tidigt, innan beslut är fattade:
– Vi vill ju helst inte att chefer ska komma till oss och säga: "Nu har vi det problemet och vi har beslutat att göra så här." Utan vi vill höra: "Nu har vi det problemet, vad är er input, vad kan vi göra?"
– Det är i det tidiga samtalet som verklig samverkan uppstår.

MAtteus maria furemalm är ett av två huvudskyddsombud på kronofogden.

Vad krävs för samverkan i praktiken?

På kontoret i Södertälje arbetar sektionschefen Dragana Nikolic och arbetsmiljöombudet Pär Hammarfeldt tätt tillsammans. Kontakten dem emellan är daglig. Uppdraget är krävande. Medarbetare möter ibland aggressiva människor, men också tragiska livshändelser.

Dragana Nikolic beskriver vikten av att skapa trygghet i det konkreta. Hon och Pär Hammarfeldt har daglig kontakt och strukturen är tydlig. Arbetsmiljö är en stående punkt på APT (arbetsplatsträffen). Rutiner gås igenom regelbundet så att de ska sitta i ryggmärgen om något inträffar. Morgonmöten används för att fånga upp signaler om hur medarbetarna mår och Dragana Nikolic vill också fånga upp medarbetare i slutet av en arbetsdag.

pär hammarfeldt är arbetsmiljöombud på kronofogdens kontor i södertälje. Dragana nikolic är enhetschef på samma kontor.

Pär Hammarfeldt betonar att människor är olika:
– En del är extroverta, en del är introverta och det är ju jätteviktigt att ha den kunskapen ändå. Att kunna lyssna in även om någon inte säger så mycket. 
Matteus Maria Furemalm lyfter det nyligen reviderade och uppdaterade samverkansavtalet som ett gott exempel på hur arbetsmiljöfrågorna integreras på myndigheten: 
– Det är ett avtal med två avtalsslutande parter, arbetsgivaren och personalorganisationerna. Men vi i skyddsorganisationen blev inblandade från starten.
– Trots att vi inte är avtalsslutande part så har vi varit med i samverkansavtalet på alla samverkansnivåer. Då blir samverkan väldigt sömlös. Den går naturligt.

Förtroende, tydlighet och gemensamt ansvar

Kronofogden har byggt strukturer som stödjer arbetsmiljöarbetet på alla nivåer, från lokala möten till nationella forum där arbetsmiljöombud samlas regelbundet och för signaler vidare upp i organisationen.
Matteus Maria Furemalm beskriver hur signaler fångas upp ”direkt från golvet, ofiltrerat” och förs vidare till ledningen. Den strukturen kompletteras av en kultur där man vårdar relationer:
– En viktig förutsättning är att vi har den här ömsesidiga respekten för varandra.
Tillit byggs över tid. Inte bara när något har gått fel. Matteus uppmanar lokala skyddsombud att investera i relationen med chefen i vardagen:
– Inte bara när det uppstår ett skarpt läge, utan även i vardagen.
Han är också tydlig med att ansvaret är ömsesidigt. Budskapet är kanske inte så vanligt, men viktigt: skyddsombud behöver också värna chefers arbetsmiljö.
– Och snälltolka hela tiden, snälltolka allt. Förutsätt att folk vill det bästa för verksamheten och det bästa för medarbetarna.

Från ord till handling

Ett konkret exempel på hur samverkan gör skillnad är arbetet efter att medarbetare blivit förföljda efter ett insatspass mot ett kriminellt nätverk. Händelsen togs på stort allvar.
– Det var väldigt oroväckande att vår personal blev förföljda på väg till sina privata bilar, beskriver Dragana Nikolic.
I samarbete mellan chef, arbetsmiljöombud, HR och Arbetsmiljöverket vidtogs åtgärder för att stärka tryggheten, bland annat genom att tydliggöra arbetsgivarens ansvar även på vägen hem från insatser.
Samtidigt finns en medvetenhet om riskerna med att bli ”för luttrad”. Hot och trakasserier får inte normaliseras. 
Resultaten av samarbetet mellan chef och arbetsmiljöombud märks. Personalomsättningen har minskat och sjukfrånvaron är låg. På Södertäljekontoret är omsättningen näst intill obefintlig berättar Pär Hammarfeldt.

Arbetsmiljöarbetet är en framgångsfaktor

Kronofogdens erfarenheter visar att samverkan mellan chef och skyddsombud inte är en administrativ rutin, utan en strategisk framgångsfaktor. När strukturer, relationer och ledningens prioritering fungerar skapas en kultur där arbetsmiljöfrågor tas på allvar och där ambitionen finns att medarbetare ska känna sig trygga även i utsatta uppdrag.
I offentlig sektor, där uppdragen ofta är komplexa och samhällsbärande, blir det särskilt tydligt. När arbetsmiljö integreras i styrning och verksamhetens vardag stärks både kvaliteten i uppdraget och förtroendet för verksamheten. Ett väl fungerande partsgemensamt arbete är därmed inte bara bra för arbetsmiljön. Det är en investering i hela verksamhetens långsiktiga hållbarhet.