Ta del av inslaget i filmen nedan. Direkt under filmfönstret kan du läsa en artikel om inslaget.

Årets avtalsrörelse inleddes i en ganska svår tid. Medan världsekonomin i höstas såg tämligen stabil ut så blev våren turbulent, påverkad av världsläget med såväl krig och konflikter som oro för handelstullar. 

– Det har varit dramatiskt, och tullkriget bidrog till att det blev en enorm osäkerhet i ekonomin. Parterna stod långt ifrån varandra inom industrin, men trots det så har vi fått ett märke, sa Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.  

I år ska 510 kollektivavtal förhandlas. Det handlar om allt från omfattande avtal till mindre som påverkar bara ett fåtal personer. Totalt berör de nya avtalen 3,4 miljoner anställda.  

Industriavtalet sätter normen för hela avtalsrörelsen 

Avtalsförhandlingarna börjar alltid med industriavtalet. När det är klart har man fått fram det så kallade märket för löneökningarna. Sedan fortsätter förhandlingarna på flera andra områden, med märket som norm.  

– De allra flesta anställda påverkas av det som parterna inom industrin kommer överens om. Men det är ju inte så att industrin bestämmer över andra organisationer, utan det behövs en mekanism för att se till att det som industrin förhandlar fram också sprider sig till andra områden, förklarade Irene Wennemo.  

Såväl LO som Svenskt Näringsliv är exempel på organisationer som är en del av den mekanismen. Utifrån märket samordnar och bestämmer de vilka gemensamma krav som de vill att deras medlemsförbund ska driva.  

– På så vis blir acceptansen för märket också bred, och eftersom så många har sagt att de ska följa industriavtalets märke kan man säga att det har inverkan på hela arbetsmarknaden. 

Medling – om parterna inte kommer överens 

När parterna inte kommer överens i avtalsrörelsen hamnar de i medling, och om de inte själva har medlare sker den inom Medlingsinstitutets ramar. Under våren nådde bland annat frågor om arbetstidsförkortning dit. Det handlade om allt från vilken undervisningstid Sveriges lärare ska ha till hur vissa branscher hanterar ackordlöner och inhyrd personal. Det är vanligt att någon organisation försöker förhandla till sig en löneökning som är större än märket, berättade Irene Wennemo. 

– De flesta inser att det ändå inte kommer att gå, utan det är bättre att kräva något som man faktiskt kan få.  

Hur står sig den svenska modellen? 

Vad är då resultatet av den svenska modellen? Irene Wennemo pekade på att det i Sverige är god ordning jämfört med flera andra länder, bland annat jämförde hon med Tyskland. 

– Där är det över tid ganska stor lönespridning mellan olika branscher. I Sverige finns en otrolig stabilitet, och man följer industrins märke på alla avtalsområden. Trots vissa olikheter så har vi en väldig följsamhet och inga avtalsområden som avviker markant från vad industrin kommer överens om.  

Ordning och reda är bra för inflationen 

Under sitt anförande nämnde Irene Wennemo också inflationen som började öka år 2020 och låg högt vid förra avtalsrörelsen, 2023.  

– Alla var överens om att den verkligen testade vår modell. Skulle facken välja att försöka springa ikapp med inflationen eller skulle de tänka långsiktigt på vad den inom kort skulle kunna bli?  

Facken valde det senare, och förhandlingarna landade då i löneökningar som var lägre än inflationen. Effekten blev att inflationen sjönk snabbt och att Riksbanken också kunde sänka räntan. Irene Wennemo konstaterade att reallönerna snart började stiga, tack vare hur parterna agerade i förhandlingarna.  

– Det var ett modigt beslut, för man visste ju inte med säkerhet att det skulle bli så här. Men hur man enades om löneökningarna bidrog till att vi fick en positiv utveckling.  

Stark lönemodell i Sverige 

I flera andra länder ser det annorlunda ut. Norge har haft högre löneökningar, men samtidigt har inflationen bitit sig fast på en högre nivå och landets centralbank har inte kunnat sänka räntorna. Även USA har gjort någon enstaka räntesänkning men har högre räntenivåer än Sverige.  

–  Vi har hanterat den här situationen på ett sätt som gynnar svensk ekonomi. Både regeringen och Riksbanken säger att parterna har spelat en stor roll i att vi snabbt har kunnat få ner inflationen och även räntorna. Det har dessutom positiva effekter för alla hushåll, sa Irene Wennemo och fortsatte:  

– Men om vi inte hade haft en så välfungerande lönebildning hade vi kunnat hamna var som helst. Vi kan se flera länder där lönerna följt med inflationen uppåt, och de har utmaningar att hantera. 

Irene Wennemo fick också frågan om den svenska lönemodellens roll i framtiden. 

– Den svenska modellen står sig stark, och långsiktigt är en viktig del av den att många är med i facket så att man kan sätta press både på central och lokal nivå. Vi har också ett bra samarbete mellan de centrala parterna. När det ska förhandlas om 600 avtal är det självklart att det ibland blir riktigt svårt på vissa områden, men då är det många som stöttar och försöker hjälpa till, sa hon.