Ta del av inslaget i filmen nedan. Direkt under filmfönstret kan du läsa en artikel om inslaget.

Industrins ekonomiska råds roll 

Industrins ekonomiska råd består av fyra oberoende ekonomer med ett särskilt uppdrag: att ge parterna i Industriavtalet en bred omvärldsanalys inför varje avtalsrörelse. 

– Vi får ett uppdrag av parterna, men vi är oberoende av både fack och arbetsgivare. Vi fungerar som en expertfunktion med fokus på frågor som påverkar lönebildningen, men vi uttalar oss aldrig om själva löneutrymmet, sade Ola Bergström. 

Långsiktigt stabil lönebildning 

Det svenska Industriavtalet trädde i kraft 1997 efter en turbulent tid med finanskris och skenande löneökningar. 

– Innan avtalet hade vi stark lönebildning som inte var hållbar för konkurrenskraften. Det fanns ett hot från regeringen om lagstiftade löneökningstak, ett löneökningsstopp. Då enades parterna om att industrin skulle sätta märket som övriga kunde förhålla sig till, förklarade Ola. 

Sedan dess har avtalet bidragit till en mer balanserad utveckling. Det har hjälpt till att skapa stabilitet i lönebildningen och reallöner för de anställda. 

 Märkessättning – vad styr? 

När industrin sätter märket ligger fokus på långsiktig konkurrenskraft, vilket i sin tur kräver att lönerna följer produktivitetsutvecklingen. 

– Det viktigaste att beakta är produktiviteten. Löner ska stå i rimlig proportion till arbetskraftens prestation, vilket kan mätas på olika sätt, förklarade Ola. 

Men han underströk också vikten av att se till helheten eftersom det handlar om att säkerställa att lönerna utvecklas i takt med den internationella konkurrensen. Industrin fungerar som ett slags riktmärke för resten av arbetsmarknaden. 

En turbulent omvärld 

De senaste åren har varit ovanligt prövande – pandemi, krig på fler ställen, energikris och inflation. 

– Den förra avtalsperioden var mycket svår. Alla aktörer – även Riksbanken och finanspolitiken – försökte hålla tillbaka inflationen. Det har fungerat förhållandevis väl, men nu hoppas vi på en vändning mot tillväxt, sade Ola. 

Han konstaterade dock att osäkerheten kvarstår när det gäller hur långt avtalet kan sträcka sig eller hur pass förutsägbar utvecklingen är de kommande åren. 

Stärkt krona – stärkt problem? 

Sverige har länge gynnats av en svag krona, men vad händer om valutan stärks? En starkare krona gör våra varor dyrare utomlands, vilket försämrar konkurrenskraften. Det kan få negativa konsekvenser för exportindustrin.  
 
Han framhöll samtidigt Sveriges låga statsskuld som en viktig fördel i oroliga tider. Det gör Sverige attraktivt för investeringar, men också att kronan stärks, vilket alltså har dubbla effekter. 

Handelshinder och protektionism 

När världsekonomin präglas av ökade handelshinder och protektionistiska tendenser ställs exportberoende länder som Sverige inför nya utmaningar. 

– Vi påverkas inte direkt av USA i stor utsträckning, men vad som händer i USA påverkar också utvecklingen i Europa som är vår viktigaste marknad. Särskilt om det skulle slå hårt mot till exempel fordonsindustrin.  

Tre pelare för stabilitet 

Ola beskrev den svenska modellen med tre stabiliserande mekanismer.  

Vi har  

• industriavtalet och våra kollektivavtal som finansierar den ekonomiska utvecklingen, framför allt genom lönerna 
• det finanspolitiska ramverket som säkerställer att vi inte lånar för mycket och gör av med för mycket pengar från staten 
• en självständig Riksbank.  

Han förklarade att dessa tre håller ihop. Det är också viktigt att de ska vara oberoende av varandra och att alla håller sin roll. Riksbanken ska kunna fokusera på inflationsmålet. Parterna ska utgå från att inflationsmålet är 2 procent, och inte försöka kompensera för något annat i lönesättningen. 

Fokus i årets rapport

Ola berättade också om Rådets senaste rapport som fokuserade på framtida investeringar och vad som krävs för att stärka Sveriges attraktionskraft. 

I rapporten lyfts fram att i framtida investeringar behövs det mycket energi och det behövs mycket kompetens. De tittar på förutsättningarna för kompetensförsörjning och vad det är som gör att vi kan få mer kompetent arbetskraft i Sverige.  
 
–  Vi har också tittat närmare på förutsättningarna för att finansiera utbyggnad av energiproduktion, särskilt på kärnkraftsproduktion. Om man ska ha den kommer det att kosta pengar, men det hänger också ihop med om man ska jobba med energiförsörjning och klimatomställningen, avslutade Ola.

Du kan också titta på de olika delarna av Lönebildningsdagen