måndag 11 maj 2026
De senaste 20 åren har löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat, men inte överallt. Dessutom påverkar bland annat föräldraledighet den sammanlagda livsinkomsten. Det visar en analys från Medlingsinstitutet.
Ta del av inslaget i filmen nedan. Direkt under filmfönstret kan du läsa en artikel om inslaget.
Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för löner och arbetskraftskostnader. I uppdraget ingår också att varje år analysera löneutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. Under Lönebildningsdagen 2026 berättade John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, om löne- och inkomstskillnader mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad.
Han började med att reda ut skillnaden mellan inkomst och lön, två begrepp som ofta blandas samman.
Två personer som har samma lön kan alltså få olika inkomst, beroende på om de har arbetat hel- eller deltid. Skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga arbetsinkomst för 2023 var 18,7 procent. Samma år var löneskillnaden 10 procent.
– Det är väldigt viktigt att skilja på begreppen eftersom de visar två helt olika saker. Förklaringen till att siffrorna skiljer sig åt är främst att inkomsten är beroende av arbetade timmar, och kvinnor arbetar färre timmar än vad män gör eftersom de oftare har deltidsarbete eller större frånvaro för vård av barn eller anhörig, säger John.
Statistik visar att löneskillnaderna mellan kvinnor och män sedan 2007 har minskat med ungefär en halv procentenhet per år fram till 2020 då utvecklingen stannade av. Vad det beror på är inte fastställt, men pandemin och den därpå följande perioden med hög inflation kan vara delförklaringar. Under samma period minskade skillnaden i arbetsinkomst något mer än löneskillnaden. Det beror på att kvinnor har ökat sin arbetstid, medan männen har minskat sin något.
År 2024 var medellönen för män 43 800 kronor. För kvinnor var medellönen 39 300 kronor.
Löneskillnaden var 4 500 kronor, det vill säga 10,2 procent.
För Sverige som helhet går trenden mot minskade skillnader, och det gäller även tjänstemän i privat sektor (14,4 procent år 2024). För arbetare i privat sektor har löneskillnaden (10,9 procent) däremot legat i princip stilla under hela perioden. Den lägsta genomsnittliga löneskillnaden finns inom kommunerna (1,2 procent) och den högsta inom regionerna (17,6 procent). En del av de stora skillnaderna i regionerna beror på att den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad.
– Där finns det ungefär hälften manliga och hälften kvinnliga läkare, men yrkena sjuksköterskor och undersköterskor, som har ett lägre löneläge, domineras av kvinnor, förklarar John.
Analysen visar också att kvinnodominerade yrken ofta har lägre lön och även att yrken med hög snittlön har de största löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
Medlingsinstitutet har också tagit fram statistik över hur inkomsten har sett ut för befolkningen i Sverige under en stor del av livet. Till sin hjälp har de taxeringsregistret som är tillgängligt för åren 1968–2023. I grundberäkningen utgår de därför från personer som är födda 1950. De var 18 år 1968, vilket innebär att det går att följa dem under ett helt arbetsliv för att se hur deras förvärvsinkomst (lön, inkomst av näringsverksamhet, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pension) har utvecklat sig.
Så här ser de genomsnittliga siffrorna ut för dem som var födda 1950:
Medlingsinstitutet har gjort liknande beräkningar för personer som är födda 1960, -70, -80 och -90. Även om de inte har kunnat följa dem lika länge så går det att dra slutsatser.
– Oftast är inkomstskillnaden något mindre i 30-årsåldern, sedan ökar den i 40-årsåldern.
En förklaring skulle kunna vara familjebildningsåren, där det är en ojämn fördelning av ansvaret. Kvinnor är hemma mycket mer, medan männen arbetar. Vid 50 års ålder, när barnen är större, träder kvinnorna in i arbetslivet igen och skillnaden minskar, säger John.
De ser också en stor minskning i inkomstskillnaden mellan könen för dem som är födda 1960 jämfört med 1950. Det beror på att sysselsättningsgraden ökade för kvinnor under 1970-talet, vilket är ett resultat av de reformer som infördes och som underlättade kvinnors förvärvsarbete:
För alla årskullar kan man dessutom se att efter 40 års ålder är den sammanräknade inkomsten högre jämfört med årskullen som är född 10 år tidigare.
– Man kan säga att de produktivitetsökningar som vi har haft i Sverige har kommit befolkningen till del, för de yngre är rikare vid jämförelsetidpunkten, säger John.
