Företrädare från arbetsgivare och fackförbund (partsföreträdare) från ett drygt 20-tal myndigheter deltog i detta första seminarium om det nya samverkansavtalet, Samverkan för framtiden, som hölls av styrgruppen för Partsrådets arbetsområde Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå.

Ken Johnsson berättade att arbetet med det nya samverkansavtalet påbörjades redan för tio år sedan. Då genomfördes, på centrala parters uppdrag, en utvärdering av samverkan i staten. Resultatet av utvärderingen visade att samverkan hade stelnat i sina former och blivit mer MBL (Lag om medbestämmande i arbetslivet) än samverkan.

Foto: Catharina Bièsert

– Det ursprungliga samverkansavtalet var väldigt omfångsrikt, alla kunde hitta något i det. Utifrån att avtalet inte hade ett tydligt syfte var det lätt att läsa in sin egen avsikt i vad det skulle leda till, vilket bidrog till att den gemensamma tanken saknades, berättade han.

Medan det gamla avtalet var på 30 sidor är det nya nedbantat till 2,5 sidor.

– Det nya avtalet innehåller inga centrala direktiv alls. Det går inte att ha ett avtal som innebär att lokala parter stegvis ska processa fram ett samverkansavtal där centrala parter kommer med pekpinnar. Det är tydligt fokus på vad ni som lokala parter vill åstadkomma. Ingen kan veta det bättre än ni, sa Ken Johnsson.

Verksamhetsanpassad samverkan

Det nya samverkansavtalet har ett tydligt syfte; verksamhetsanpassad och ändamålsenlig samverkan. Kärnan i samverkansarbetet är dialogen mellan chefer och medarbetare, där man skapar processer där medarbetare får möjlighet att bidra till verksamhetsutvecklingen. Tillit och förtroende är viktiga grundbultar.

En utmaning i det nya avtalet är att åstadkomma en samverkan där fokus till stor del har flyttats från lokala parter till chefer och medarbetare. För parterna handlar det alltså om att ta ett steg tillbaka och istället stödja chefer och medarbetares medverkan i verksamhetsutvecklingen.

– Arbetsplatsträffarna var tidigare mer en informationskanal för arbetsgivarna. Medarbetarna tog inte chansen att bidra till verksamhetsutvecklingen. Det är viktigt att lyfta in detta nu, sa Roger Pettersson, Sekos representant i styrgruppen.

Han betonade att det är viktigt att inte glömma bort arbetsmiljöfrågorna i samverkansarbetet.

– Det är en hälsofråga att kunna känna sig delaktig i verksamheten på ett bra sätt. Ni får fundera på myndigheterna hur ni ska hantera arbetsmiljöfrågorna, om ni ska integrera dem i samverkansavtalet eller lägga dem utanför, sa han och tillade att han för egen del tycker att det är bättre att få in arbetsmiljöfrågorna i avtalet istället för att hantera frågorna var och en för sig.

Diskutera varför

Parterna i styrgruppen gav deltagarna rådet att börja med att diskutera varför man ska samverka.

– Man kan inte hoppa över varför-frågan, vilket mervärde ska samverkan tillföra verksamheten. Erfarenheten är att lokala parter inte alltid diskuterat den frågan ordentlig. Om lokala parter inte kan komma överens om varför ska nog parterna stanna upp och fundera över varför man inte är överens och vad det betyder och möjligen fundera över vilken betydelse det har för möjligheten att teckna ett samverkansavtal, sa Ken Johnsson.

När alla berörda har kommit överens om varför man vill samverka blir nästa steg att diskutera hur samverkan ska gå till.

– När man är färdig med att diskutera varför och hur har man grunden till ett samverkansavtal. Det är också viktigt att diskutera vilket stöd som chefer och medarbetare behöver, när de nu får ett mer omfattande inflytande, sa Ken Johnsson.

Han uppmanade deltagarna att bygga in regelbundna avstämningar i samverkansavtalet och att stämma av hur samverkan fungerar varje år.

Webbstöd

På central nivå har man tagit hand om det viktigaste från det gamla avtalet och fört in det i det nya. Det handlar alltså inte om att ta bort de lokala samverkansavtal som finns på myndigheterna idag. Deltagarna fick rådet att stämma av de gamla avtalen med intentionerna i det nya avtalet.

Det finns två huvuddokument bakom det nya avtalet; förhandlingsprotokollet och ramavtalet Samverkan för framtiden.

På seminariet presenterade styrgruppen ett digitalt utbildningsverktyg för samverkan nu arbetas fram. Webbstödet bygger på stegen i det nya samverkansavtalet och är tänkt att kunna användas som ett stöd för lokal samverkan på myndigheterna. Det bygger på avtalets olika processteg och är uppdelat i tre övergripande faser – förberedelse, genomförande och avstämning.

Uppdatering: Här hittar du verktyget.