fredag 24 maj 2024
Det är många faktorer som påverkar vår arbetsvardag. Hur kan en organisation skapa förutsättningar för en lagom arbetsbelastning? Och finns det nycklar till att hålla dialogen om ett hållbart och längre arbetsliv levande, oavsett fas i livet?
I det här poddavsnittet möter Partsrådets Viktor Marklund Hr-chefen Karin Lien Aspeqvist och Therese Fougman, arbetsmiljöombud, från SMHI. Hur ser arbetsvardagen ut på myndigheten med verksamhet varje dag, dygnet runt, året runt? Hur fungerar dialog och samverkan i arbetsmiljöfrågor? Vad påverkar balansen mellan arbetslivet och övriga livet? Och är det okej att stänga dörren om sig?
I poddavsnittet hänvisas till ett webbinarium med Mats Eklöf, docent i yrkesmedicinsk forskning. Du hittar det inspelade webbinariet och efterföljande artiklar här.
Här hittar du förklaringar till några av begreppen som diskuteras i poddavsnittet.
Det finns 61 statliga myndigheter som är så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets civila beredskap. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Källa: MSB
SMHI hör till sektorn Räddningstjänst/Skydd av civilbefolkningen, en av tio beredskapssektorer. Källa: Krisinformation.se
KASAM står för känsla av sammanhang. Det är ett begrepp som innebär att en människa behöver känna sig delaktig i ett sammanhang som är begripligt och meningsfullt för att må bra. Känslan av sammanhang avgör hur en person klarar av att hantera stress. Detta är i sin tur avgörande för hur man mår. Mycket förenklat betyder det att graden av KASAM mäter förmågan att hantera svårigheter och stress.
Lokala mikrosystem uppstår inom en organisation när individer samarbetar med varandra vid en given tidpunkt och situation. De kan vara både formella och informella. En enskild medarbetare ingår ofta i flera mikrosystem.
Forskning av Philip Runsten och Andreas Werr visar att kollektivt intelligenta mikrosystem i högre grad använder den tillgängliga kunskap som finns inom gruppen och att de presterar bättre än vad varje individ hade gjort ensam.
Genom att ta hänsyn till gruppens gemensamma kunskap fattar gruppen bättre beslut. De grupper som lyckas uppnå en hög kollektiv intelligens är högpresterande och därmed även mer framgångsrika än andra grupper.
Till grund för Partsrådets tjänst Kollektiv förmåga, som nämns i poddavsnittet, ligger forskningen om kollektiv förmåga, som Philip Runsten och Andreas Werr vid Handelshögskolan i Stockholm bedrivit. Tjänsten Kollektiv förmåga kan inte avropas längre, men forskningen är intressant att ta del av.
Webbinarium: Hur påverkas kvaliteten i våra samarbeten av arbetshälsan?
Partsrådspodden: #24 Del 1 Psykologisk trygghet i digitala miljöer
Partsrådspodden: #24 Del 2 Psykologisk trygghet i digitala miljöer
Artikel: Samarbete än viktigare i en tid då få utmaningar kan lösas av enskilda individer
