När Samuel West 2017 öppnade Museum of Failure i Helsingborg blev gensvaret stort. Journalister från hela världen hörde av sig och museet har idag haft utställningar i Los Angeles, Paris och Shanghai. Museet innehåller ett hundratal exempel på misslyckade projekt och visar vad vi kan lära oss av olika typer av misslyckande.

Samuel West är doktor i organisatorisk psykologi. Han har forskat i innovationer och vad organisationer kan göra för att skapa förutsättningar för ett klimat som gynnar utforskande och experiment. Hans forskning visar att de flesta innovationsprojekt misslyckas.

På Partsrådets seminarium konstaterade han att det finns olika typer av misslyckande. Misslyckanden som går att förebygga, till exempel genom att följa checklistan inför en flygning, är aldrig bra. Det finns också projekt som är så komplexa att det är omöjligt att ta hänsyn till alla aspekter. Så kan till exempel vara fallet med nya IT-system, där det i stort sett alltid är någon del som går fel.

– Så finns det också misslyckanden för innovation. När man testar mer och pressar sig förbi sin comfort zone. Det är de misslyckandena som vi ska krama ur allt vi kan för att lära oss av, sa han.

Fettfria chips och uppblåsbara soffor

Samuel West berättade om några av de misslyckade projekt som finns i museisamlingen. Där finns bland annat de fettfria chipsen, som ger kraftig diarré när man äter mer än ett par stycken, plastcykeln som lätt går sönder och vinglar när man cyklar på den och Ikeas uppblåsbara soffa som flyger runt i rummet när man vädrar.

Vad kan då svenska myndigheter lära sig av misslyckanden som gjorts av globala företagsjättar? Samuel West konstaterade att det är tveksamt om vi ska kasta bort skattepengar på storslagna misslyckanden och uppmanade istället partsföreträdarna på seminariet att våga testa och experimentera i mindre skala.

– Man kan göra små misslyckanden. De är inte så hotfulla, de klarar vi av. Om vi blir bättre på att testa och experimentera och att kommunicera om de små misslyckanden som vi gör, kan vi undvika stora misslyckanden.

Samuel West menade att ett bra experiment ska gå snabbt och inte vara för dyrt att genomföra.

– Om man inte kan genomföra ett experiment för 10 000 kronor och få svar inom två veckor har man tänkt fel. Det optimala är om ungefär hälften av experimenten går åt skogen. Organisationer som har en misslyckandegrad på under 30 procent har slutat vara innovativa, konstaterade han.

Viktigt att våga misslyckas

På seminariet medverkade även Olle Carlsson, präst vid Katarina församling i Stockholm, som med sina annorlunda gudstjänster har lockat 500–700 besökare till kyrkan varje söndag. Han berättade om hur han vände sitt livs största misslyckande – sitt alkoholmissbruk – till att skapa en andlig samlingsplats som folk vallfärdar till.

Han har även skrivit flera böcker om tro och andlighet.

– Det mest fundamentala för människan är att vara skapande. Om man ska kunna skapa måste man också våga misslyckas, våga vara annorlunda. Vilket också leder till att man blir ifrågasatt, konstaterade han.

Olle Carlsson berättade om hur han, genom att ha varit öppen med sin egen livssituation, har skapat självhjälpsgrupper för andra. För hans egen del var alkoholen länge drivkraften i hans skapande. Han fick hjälp att komma över sitt beroende på Nämndemansgården i Skåne.

– Det handlar om tillit, att söka hjälp hos någon man litar på att. Att se till att man inte försöker lösa problemet själv, sa han.

Partsgemensamma lösningar

Jesper Svarén, ordförande för Saco-S på Regeringskansliet var en av de som deltog i seminariet.

– Det var väldigt givande. Tanken att misslyckanden kan vara en väg framåt är jätteintressant att föra vidare. En annan praktisk lärdom är att inte låta misslyckanden bli gigantiska utan pröva sig fram i små steg, sa han.

Han menade att myndigheter behöver utvecklas och att vägen dit går genom att parterna hittar lösningar tillsammans.

– Vi kanske inte ska vara först med allt, vi har ju ett särskilt ansvar när vi hanterar skattebetalarnas pengar. Men det är också brist på ansvar att inte försöka förbättra verksamheten.

Roligt med nya infallsvinklar

Kia Wallberg Hjorth, HR-ansvarig på Statens haverikommission tyckte att seminariet stämde till eftertanke.

– Jag är ensam i min roll inom HR så det är roligt att få nya infallsvinklar, sa hon.

Hon menade att myndigheter ofta är så traditionstyngda och hårt styrda att man lätt återskapar det man redan har – vilket kanske inte alltid är det bästa för medborgarna och samhällsnyttan.

– Nyckelord som jag tar med från seminariet är tillit, prestigelöst, skapa och lärande. Om man har tillit till varandra vågar man mer och blir bättre. Där har parterna ett jobb att göra.