Många människor drabbas av belastningsbesvär och andra arbetssjukdomar på grund av för mycket stillasittande i arbetet. Repetitiva och upprepade rörelser, tröttande och smärtsamma arbetsställningar, långvarigt stillasittande, tunga lyft och förflyttningar är de vanliga orsakerna. Exempelvis finns det risk att få belastningsbesvär om man inte kan variera arbetsställningar och arbetsrörelser tillräckligt mycket. Långvarigt stillasittande kan också leda till annan ohälsa på längre sikt, till exempel hjärt-kärlsjukdom eller diabetes typ 2.

Förebygga ohälsa och olycksfall

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att arbetet och arbetsplatsen är utformad så att hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar undviks. För att minska risken med långvarigt stillasittande arbete är det särskilt viktigt att arbetstagaren har möjligheter att påverka hur det egna arbetet planeras och genomförs så att möjligheterna till rörelsevariation och återhämtning är tillräckliga. Ergonomi innebär att anpassa arbetet till människan för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Det handlar i hög grad om hur man planerar och organiserar arbetet – och det krävs att man ser helheten.

Under pandemin har många arbetat på distans och tillbakagången till arbetsplatser är nu i gång. På många ställen sker det successivt. Vi står helt klart inför en ny hybrid arbetsmiljösituation där många vid tillfällen kommer att arbeta hemifrån. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön även vid hemmaarbete. Precis som vid frågor som berör arbetsmiljön på arbetsplatsen är det viktigt med dialog mellan chef och arbetstagare även vid hemmaarbete och att man diskuterar frågorna om belastning och ergonomi. Som arbetstagare kan man även höra om företagshälsovården erbjuder digitala hembesök gällande ergonomin och  hur man på bästa sätt kan stå, sitta och röra sig under arbetstiden hemifrån.

Arbetsmiljö vid hybridarbete

– Allt fler, både chefer och arbetstagare, har hört av sig till företagshälsovården under pandemin för att få hjälp med den fysiska arbetsmiljön hemma, säger Anna Bladini, ergonom, fysioterapeut och processledare på företagshälsan Avonova.

Ett problem har varit att man inte hunnit ta ett helhetsgrepp på hemarbetsplatsen eftersom man inte har vetat hur länge rekommendationerna om hemarbete skulle gälla.

– Men nu är hybridarbetet här för att stanna, det är ett faktum. Vi fortsätter förstås arbetsmiljöarbetet på samma sätt som tidigare men efter pandemin står vi inför nya forum och nya arbetssätt. Beståndsdelarna i vårt arbete är desamma med fokus på att skapa friska arbetsplatser, både på kontoret och hemma.

Anna Bladini menar att en frisk arbetsplats är en säker arbetsplats som erbjuder variation –
en arbetsplats där arbetstagare kan utföra sitt arbete utan att riskera utveckla belastningsbesvär.

– Utifrån begreppet Belasta rätt förstår vi att belastning också är något som är bra för kroppen, något vi behöver för att kroppen ska fungera. Rätt belastning är precis som en frisk arbetsplats; en varierad belastning utan risker för att utveckla besvär.

Samspelet människa, teknik och organisation

”Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem.” Det är den fastlagda definitionen av ergonomi enligt International Ergonomics Association (IEA). Detta samspel kring människa, teknik och organisation visar på bredden inom begreppet ergonomi, att förutsättningar för att människan ska kunna prestera ligger i både tekniska och organisatoriska faktorer. Att prata ergonomi är att prata systematik, att minimera risker och att skapa goda förutsättningar för människor i arbete.

– För att säkerställa en gynnsam fysisk arbetsmiljö handlar det om att bredda perspektivet och att inbegripa den flexibla arbetsplatsen, hybridarbetsplatsen och/eller hemarbetsplatsen i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta enligt samma principer oavsett vart medarbetaren befinner sig. Att arbetsplatsen ska erbjuda förutsättningar för människan att prestera utan att riskera utveckla belastningsbesvär, säger Anna Bladini.

Läsning i soffan och samtal under promenaden

Kersti Lorén är handläggare i ergonomifrågor på Arbetsmiljöverket och utgår i sitt arbete främst från föreskrifterna om belastningsergonomi och arbete vid bildskärm. Hon understryker vikten av att inte sitta stilla för mycket och att inte sitta i samma ställning för länge.

– Det är viktigt att variera sig. Om du ska läsa något – passa på att lägga dig på soffan! När du ska prata i telefonen – res på dig och gå omkring. I den mån man kan promenera och prata, till exempel i möte med en arbetskamrat, är det viktigt att fortsatt få in den typen av moment i arbetet. Rent fysiskt är det viktigt att växla mellan att sitta och stå. Ryggen mår inte bra av att man sitter för länge men inte heller av att stå i för långa perioder. Att få i gång blodcirkulationen är bra för både hjärnan och kroppen, säger Kersti Lorén.

En frisk arbetsplats ur ergonomisk synvinkel är detsamma som att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet, i det här fallet det fysiska arbetet. Att utifrån de risker man har, se till att de åtgärdas och följa upp för att skapa de förbättringar som behövs.

– Man får se upp för ”förbättringsförsämringar”, det vill säga att man gör en förbättring på ett håll men sedan får försämring som man inte räknat med på ett annat håll.

Kampanjen Belasta rätt

EU-kampanjerna för ett hälsosamt arbetsliv, som bedrivs parallellt i alla medlemsländerna, har pågått sedan 2000 och kallades tidigare Europeiska arbetsmiljöveckor. Tidigare års teman har exempelvis varit Friska arbetsplatser förebygger stress och Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen.
Just i år har kampanjen Belasta rätt haft ett speciellt fokus på stillasittande och vilka problem det kan medföra, ett tema som Kersti Lorén tycker har fallit väl ut.

– Ytterst handlar det om att organisera sin arbetsmiljö, dels med sin chef, men även att på individnivå se till att det finns variation i den fysiska arbetsmiljön, både på kontoret och vid arbetsplatsen i hemmet, avslutar hon.

Källa: Arbetsmiljöverket