Dan Hasson har arbetat som stress- och arbetsmiljöforskare i 16 år. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och har varit verksam vid Karolinska institutet och

Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. För närvarande arbetar han privat och bedriver sin forskning vid Stressmottagningen.

Dan Hasson betonar att det inte går att leva utan stress. Inte minst många äldre har för lite stress i sina liv, vilket kan göra att vardagsrutiner som att gå till banken blir mycket energikrävande.

– Det är som om vi hade en inbyggd stressmuskel i kroppen. Om man stressar lagom och regelbundet och varvar med återhämtning blir muskeln starkare. Utdragna eller för stora stressdoser utan tillräcklig återhämtning kan däremot leda till långvariga fysiska och psykiska sjukdomar, säger han. 

Stress kan ge hörselproblem

Dan Hassons egen forskning visar att det finns starka kopplingar mellan långvarig stress och hörselproblem.

– Utmattning var i en studie starkare korrelerad med tinnitus än traditionella riskfaktorer som buller och hörselnedsättning, berättar han.

Dan Hasson menar att det finns två faser i en stressreaktion; man varvar upp och man varvar ner. Ju äldre man är, desto längre tid tar det att varva ner.

– Hälsosam stress innebär en snabb återgång till vila. Andningen är det mest kraftfulla verktyget för att varva ner. Det går inte att ha ångest samtidigt som man djupandas, säger han. 

Högpresterande grupper

Dan Hasson menar att stress kan vara ett tecken på att en organisation är ineffektiv. Medarbetarna måste arbeta hårdare för att uppnå målen när effektiviteten är låg, vilket leder till stress. Stress leder i sin tur till ett motstånd till förändringar, eftersom det är säkrare att reagera på det invanda sättet.

– Medarbetarnas engagemang, innovationsförmåga och förändringskraft är avgörande, säger han.

Dan Hasson berättar att hjärnan orkar vara aktiv i mellan 90 och 120 minuter, sedan behöver man gå in i ett viloläge och får svårt att koncentrera sig. Genom att istället variera arbetsuppgifter kan man vila och aktivera olika delar av hjärnan, vilket också blir en form av återhämtning.

Forskning visar att högpresterande grupper kännetecknas av att det finns en balans mellan hur mycket man frågar och hur mycket man argumenterar, balans mellan att ha fokus på sig själv och att ha fokus på andra samt balans mellan positiva och negativa uttalanden.

– I grupper som presterar bäst förekommer mellan fem och elva positiva uttalanden på varje negativt. Om det däremot är fler än elva positiva uttalanden på varje negativt minskar prestationsförmågan, man flamsar och tappar verklighetsförankringen, säger Dan Hasson.

Han menar att man ska sträva efter optimal, snarare än maximal, arbetsglädje.

Dan Hasson ger råden att utgå från fakta och inte från förutfattade meningar när det gäller stressreaktioner, att primärt bara mäta sådant som man är villig att åtgärda och att se till att göra problemanalyser innan man sätter in åtgärder.

Fakta om hälsosamma arbetsplatser

Dan Hassons forskning visar att en arbetsplats är hälsosam när följande kriterier är uppfyllda:

• Arbetsplatsen är proaktiv och fokuserar systematiskt och kontinuerligt på insatser för att främja hälsa och hållbar arbetsmiljö.
• Den förser medarbetare, chefer och ledning med konkreta verktyg för att proaktivt och reaktivt främja god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och följer upp utvecklingen löpande.
• Den är anpassningsbar efter medarbetarnas behov – och medarbetarna är anpassningsbara efter arbetsplatsens behov.
• Man planerar långsiktigt och prioriterar långsiktiga framgångar och hållbara lösningar.
• Den har optimala nivåer av arbetsglädje och anställningstrygghet.
• Det finns ett visionärt ledarskap där mål uppnås genom tydliga och välplanerade systematiska insatser.

Att diskutera på arbetsplatsen

• Hur hanterar organisationen perioder av stress på grund av hög arbetsbelastning?
• Hur tar stressen sig uttryck? På och utanför jobbet?
• Vilka faktorer är särskilt viktiga för att vår arbetsplats ska vara hälsosam?