Arbetsmiljö

Lär dig metoden för att bedöma risker i den organisatoriska arbetsmiljön

Lisbeth Rydén talar om organisatorisk arbetsmiljö

tisdag 25 september 2018

Att se risker i den fysiska arbetsmiljön kan vara ganska lätt, men hur är det med den organisatoriska arbetsmiljön? Det vet Lisbeth Rydén som har forskat i frågan sedan 2010 och även tagit fram metoden diskursiva arbetsmiljörisker för organisatoriska skyddsronder. Hon betonar att det har stor betydelse hur man blir tilltalad i en organisation.

Lisbeth Rydén har en filosofie master från Ekonomihögskolan, Lunds universitet, och är doktorand i företagsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Hon har forskat i hur olika diskurser – resonemang eller tankefigurer – påverkar den organisatoriska arbetsmiljön. 

Med diskurser menar Lisbeth Rydén de olika resonemang eller tankefigurer som är rådande på en arbetsplats. Genom att ha en diskursiv ansats i det organisatoriska arbetsmiljöarbetet kan man uppmärksamma andra arbetsmiljörisker än vad man gör vid en traditionell riskbedömning. Det kan till exempel handla om att människor inte räknas eller kommer till tals på arbetsplatsen.

I ett diskursivt angreppssätt hamnar ledning och styrning i fokus på ett annat sätt än i traditionella modeller.

Språklig bas

Lisbeth Rydén förklarar att en diskurs alltid har språket som bas. Det handlar om vad man säger på en arbetsplats.

Diskurser kan finnas lokalt på arbetsplatser men också i samhället i stort. När en organisation genomgår en omorganisation kan diskurserna till exempel vara värdeord som ger associationer för dem som har varit med från början, men som den som kommer ny inte förstår.

Diskurser kan ibland marginalisera individer eller yrkesgrupper. Lisbeth Rydén nämner den förändrade diskursen inom förskolan och den ökade akademiseringen av yrken som exempel.

–Tidigare var förskolan bara barnförvaring. Idag är det en rättighet för alla barn att gå i förskolan. Förskolans diskurs har ändrats, det har blivit en pedagogisk verksamhet där man måste vara pedagog. Det exkluderar barnskötarna, även om det inte är säkert att man realiserar risken för marginalisering lokalt på de olika arbetsplatserna, säger Lisbeth Rydén. 

(Klicka på CC för undertexter.)

Viktigt att bli sedd

Hon betonar att det har stor betydelse hur man blir tilltalad i en organisation. Man blir någon på en arbetsplats genom det man gör, hur man skrivs och talas om, hur man talas till och genom hur man själv pratar om sig själv och andra.

– Ingen vill känna sig bara som en arbetad timme, det vill säga helt utbytbar. Arbetet är ofta det stora livsprojektet. Därför är det så viktigt vem man är på jobbet, vem man blir när man gör på ett visst sätt, konstaterar Lisbeth Rydén.

Att inte få ihop en berättelse om sig själv som hänger samman menar hon kan ge upphov till samma symptom som stress.

Organisatorisk skyddsrond

Lisbeth Rydén har sammanfattat resultaten av sin forskning i en organisatorisk skyddsrond. Skyddsronden är till för att identifiera frustrationsfaktorer med hjälp av tre grundläggande frågor. Är det här en verksamhet där man:

  • Kommer till tals. Det vill säga blir tagen på allvar.
  • Kommer till sin rätt. Att resurser tas till vara.
  • Kommer till rätta med sina verksamhetsproblem. Att man löser istället för att älta problem.

– Friskfaktorerna i organisationen handlar om vad som bidrar till att man kommer till tals, kommer till sin rätt och kommer till rätta med, förklarar Lisbeth Rydén.

Att diskutera på arbetsplatsen

  • Vilka diskurser (logiker, resonemang eller tankefigurer – ”så som det pratas om”) är rådande på er arbetsplats?
  • Hur ser det ut på er myndighet? Är det en arbetsplats där medarbetarna kommer till tals och kommer till sin rätt och där man kommer till rätta med verksamhetsproblem? Om inte – vilka hinder finns för att uppnå detta?

Relaterat innehåll

Jag kan hjälpa till!
Vad letar du efter?
Partsguiden AI är tillgänglig
0/180
Lämna inte ut personlig information. Integritetspolicy