Först i regelverket kommer arbetsmiljölagen (AML) som när den kom till 1978 i stort grundade sig på den gamla arbetarskyddslagen.

– Det fanns en tanke redan 1978 att arbetsmiljön är bredare än bara arbetarskydd. 1991 kom det in i lagen att alla faktorer är lika viktiga; psykiska, sociala och fysiska frågor, berättar Per Axell.

Före 1991 fanns det i första hand regler kring den fysiska arbetsmiljön.

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsmiljölagen är en ramlag som utgår från att det finns ett anställningsförhållande, och lagen i sin helhet gäller alltså inte för till exempel egenföretagare. I arbetsmiljölagen finns både generella regler och detaljregler, som ofta kommer från EU-direktiv.

– En viktig regel finns i kapitel 3 och handlar om arbetsgivarens skyldighet att anmäla allvarliga olyckor och tillbud omgående till Arbetsmiljöverket. Den är straffsanktionerad, förklarar Per Axell.

Han betonar att det bara är arbetsgivaren som kan ställas till svars för brister i arbetsmiljön; skyddsombud har en annan roll, och medarbetare har sin roll. Cheferna företräder arbetsgivaren. Generaldirektören har det yttersta ansvaret, men kan delegera arbetsmiljöuppgifter till en lägre chef, som har befogenhet, kompetens och resurser. Det måste i så fall finnas ett skriftligt avtal om detta.

Klicka på CC för textning.

Konkreta regler

Arbetsmiljöförordningen är kopplad till Arbetsmiljölagen. Där finns merkonkreta regler.

– Där står också att regelverket ska vara tillgängligt på arbetsplatsen, till exempel på intranätet, berättar Per Axell.

Arbetsmiljölagen är beslutad i riksdagen och Arbetsmiljöförordningen är beslutad av regeringen. Lika viktiga är dock Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Även interna regler på arbetsplatserna har en viktig plats i regelverket.

Per Axell lyfter fram föreskriften om Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som kom 31 mars 2016.

En av de viktigaste reglerna i OSA handlar om att alla arbetsplatser ska ha regler och policy för att hantera kränkande särbehandling. Detta är dock något som det funnits krav på i Arbetsmiljölagen ända sedan 1994.

– I OSA står det att arbetsgivaren måste utreda om någon anmäler att den upplever sig vara kränkt, säger Per Axell.

Han berättar att sjukdomar som beror på relationer på arbetsplatser och ohälsosam arbetsbelastning har ökat med 70 procent mellan 2010 och 2017.

Fyra steg i SAM

Per Axell redogör för de fyra stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet: Kartläggning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning. SAM gäller alla arbetsplatser, även de med färre än tio anställda. Stegen fungerar lika bra för psykosocial som för fysisk arbetsmiljö.

Det finns två typer av riskbedömning – en avseende den dagliga/löpande verksamheten och en vid stora förändringar, som omorganisationer. Riskbedömningen ska göras av arbetsgivaren i samverkan med skyddsombudet.

Handlingsplaner ska tas fram på årsbasis. De ska innehålla åtgärder, tidsplan och en beskrivning av hur man avser att följa upp åtgärderna.

– Bristande uppföljning är det allra vanligaste felet som görs, så det är här som många arbetsgivare behöver lägga krutet, säger Per Axell och betonar att arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med skyddsombud.

Att diskutera på arbetsplatsen

• Vilka rutiner finns för det systematiska arbetsmiljöarbetet på er arbetsplats?
• Vad krävs för att man ska kunna få en systematik i arbetsmiljöarbetet?
• Hur följer ni upp handlingsplaner på myndigheten?