onsdag 19 februari 2025
I webbinariet firade Partsrådet lanseringen av det nya digitala stödmaterialet om aktiva åtgärder. Materialet syftar till att hjälpa lokala parter i statliga organisationer att arbeta mer strukturerat med att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I panelsamtalet deltog Lena Svenaeus, arbetsrättsjurist och forskare, och representanter från centrala parter, Helené Zallin, från Seko och Anders Kjällman, från Arbetsgivarverket
Lena Svenaeus, arbetsrättsjurist och forskare och en av paneldeltagarna, gav en historisk återblick av diskrimineringslagstiftningen i Sverige. ”Vår första diskrimineringslag kom 1980 och omfattade både skydd för individen och aktiva åtgärder,” förklarade hon. ”Sedan dess har lagstiftningen utvecklats, inte minst genom Sveriges medlemskap i EU, vilket ledde till att fler diskrimineringsgrunder inkluderades.” Den mest genomgripande förändringen kom 2017, då aktiva åtgärder blev ett krav för samtliga diskrimineringsgrunder.
Partsrådet fick uppdraget att utveckla detta material då de centrala parterna såg behovet av att göra verkstad av de teoretiska riktlinjerna. ”Vi insåg att det inte räckte med fina planer som bara blev liggande i en hylla. Vi behövde ett praktiskt verktyg som verkligen fungerar,” säger Anders Kjällman från Arbetsgivarverket.
Helené Zallin från Seko lyfter vikten av samverkan: ”Vi ville teckna avtal om sexuella trakasserier, men kom fram till att vi löser frågan bättre i Partsrådet än genom avtal.” Hon påpekar också att skyddsombuden har en central roll i att driva frågan om aktiva åtgärder framåt på arbetsplatserna.
En intressant diskussion under webbinariet rörde sambanden mellan diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. ”De bygger på liknande principer,” förklarade Lena. ”Båda lagarna handlar om att förebygga problem genom att kartlägga risker och vidta åtgärder. Men medan arbetsmiljölagen fokuserar på fysisk och psykisk hälsa, så syftar diskrimineringslagen till att förebygga och förhindra diskriminering och främja lika rättigheter.”
Anders Kjällman betonade vikten av att arbetsgivare använder samma systematik för aktiva åtgärder som för arbetsmiljöarbete: ”Om vi kan samordna dessa insatser blir det lättare att följa upp och skapa verkliga förändringar.”
En stark punkt som lyftes var att frågan om aktiva åtgärder i grunden handlar om mänskliga rättigheter. ”Det handlar om att alla ska ha lika möjligheter och att ingen ska diskrimineras,” sa Helené Zallin. ”För statliga arbetsgivare är det dessutom en fråga om förtroende och attraktionskraft – vi måste föregå med gott exempel.”
Med lanseringen av det nya stödmaterialet hoppas Partsrådet att arbetsgivare och fackliga organisationer nu får bättre verktyg för att omsätta diskrimineringslagens krav i praktisk handling. Det handlar inte längre om passiva dokument utan om aktiva insatser som gör skillnad på riktigt.
Det digitala stödmaterialet hittar du här.
Kontakta gärna Partsrådet för mer information.
Ett område där nuvarande lagstiftning brister är skyddet mot sexuella trakasserier från tredje man, det vill säga när trakasserierna kommer från kunder, patienter eller andra utomstående personer. Lena belyste detta problem:
"Diskrimineringslagen saknar skydd här och arbetsmiljölagen har svaga formuleringar. Vi vet att det är en mycket obehaglig och vanlig form av trakasserier."
En statlig utredning har lagt fram förslag om att aktiva åtgärder ska utvidgas till att omfatta risker från tredje man. Detta skulle innebära att arbetsgivare får ett tydligare ansvar att förebygga och hantera denna typ av trakasserier.
En fråga som väckte diskussion under presentationen rörde skyddsombudets roll i diskrimineringsarbetet. "Skyddsombud har mandat enligt arbetsmiljölagen, men det finns stort värde i att samordna arbetet med aktiva åtgärder," förklarar Lena.
Helené tillägger: "Det finns inget som hindrar att ett skyddsombud indikerar att diskrimineringsfrågor är under uppsegling. De bör ha utbildning i diskrimineringslagen för att kunna identifiera trakasserier och andra missförhållanden."
Samverkan mellan skyddsombud, fackliga företrädare och arbetsgivare lyfts fram som avgörande för ett framgångsrikt arbete. "Att jobba tillsammans ger oss hela verktygslådan," betonar Anders.
Att arbeta partsgemensamt, det vill säga i samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund, är en framgångsfaktor för att skapa hållbara förändringar. Anders betonade vikten av detta:
"Vi vill att förändringar ska bli bestående och påverka arbetsplatsernas kultur och värderingar. Det är därför det är så viktigt att vi på central nivå ger lokala parter verktyg för att arbeta systematiskt."
Det nya stödmaterialet har tagits fram för att stödja arbetsplatser i detta arbete. Olivia Marrero Engström, utvecklarsamordnare på Partstrådet beskrev hur materialet fungerar i praktiken:
"Det sätter snabbt igång samtal och ger en gemensam kunskapsgrund. Oavsett om man är arbetsgivare, skyddsombud eller facklig representant hittar man sin roll och kan bidra."
- Aktiva åtgärders presentationsmaterial (PDF - 16 sidor)
- Introduktionsfilm (Längd 4 minuter)
En viktig förändring i diskrimineringslagen träder i kraft den 1 juli 2025. Definitionen av kön som diskrimineringsgrund kommer att utvidgas för att inkludera personer som fått fastställt ett annat kön än det de tilldelades vid födseln samt personer som genomgår kirurgiska ingrepp för att förändra sin könsidentitet. Detta markerar ett viktigt steg för ökad inkludering och skydd för transpersoner.
Helené sammanfattade vikten av att arbeta förebyggande:
"Vi vill ha arbetsplatser där alla känner sig trygga och kan vara sig själva. Det handlar om att arbeta med normer, fördomar och att skapa en arbetsmiljö där alla mår bra."
Partsrådet nya digitala stödmaterial har framtagits för att underlätta arbetet med aktiva åtgärder inom diskrimineringslagen. Materialet är utformat för att vara lättillgängligt, engagerande och anpassningsbart efter verksamhetens behov.
"Vi vill att tjänsten ska vara flexibel och enkel att klicka sig in och ut ifrån," säger Olivia under en presentation av materialet.
Utbildningen bygger på en interaktiv planritning, där varje rum symboliserar ett område inom diskrimineringslagen. Användarna kan själva välja i vilken ordning de vill arbeta sig igenom materialet, men Olivia tipsar om att "arbetsförhållanden" kan vara en bra startpunkt för de flesta organisationer.
Varje rum innehåller sex moment, inklusive animerade situationer, självskattning av verksamhetens rutiner samt diskussioner om samverkan. Det ger en möjlighet att identifiera utvecklingsområden och fördjupa sig i relevanta frågor.
En vanlig fråga är hur lång tid stödmaterialet tar. "Det beror på hur pratglad gruppen är och hur mycket tid man vill ägna åt varje moment. Men en till två timmar per rum är en rimlig riktlinje," säger Olivia.
En annan uppskattad funktion är arbetsboken, där grupper kan dokumentera sina insikter och planerade åtgärder. "Fyller man i den under utbildningen, så har man gratis den dokumentation som krävs varje år," förklarar Lena.
Verktyget är inte enbart riktat till arbetsgivare och fackliga parter. "Det är ett material för hela arbetsplatsen. Alla har något att lära," säger Anders.
Den interaktiva och flexibla utformningen gör att materialet kan användas i olika sammanhang. "De animerade situationerna passar jättebra på exempelvis APT-möten," tipsar Olivia.
Den nya utbildningen har redan pilottestats och tagits emot positivt. "Vi tror att det här materialet kommer ge verksamheterna en bra skjuts i arbetet med aktiva åtgärder," säger Anders.
Olivia avslutar med att uppmana fler att utforska materialet: "Gå in, känn på det och skapa er en egen uppfattning!"
