Arbetsmiljö

Webbinarium 22 april 2022: Problemlösningssamtal – samtal för bättre psykisk hälsa

Elisabeth Björk Brämberg, docent och forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

den 26 april 2022

Problemlösningssamtal är effektivt både för att förebygga psykisk ohälsa och för att underlätta återgång i arbete. Under ett webbinarium redogjorde Elisabeth Björk Brämberg, docent i arbetsmedicin vid Karolinska Institutet, för forskningsläget och guidade i hur man kan arbeta med metodiken.

Se det inspelade webbinariet och läs artikeln som ligger direkt under filmfönstret:

Problemlösningsmetodiken har sin grund i kognitiv beteendeterapi, men när den används så som Elisabeth Björk Brämberg och hennes kollegor beskrev i sin bok Problemlösning i arbetslivet förra året så har man lämnat det terapeutiska och det handlar om en kortare insats. Samtalen kan handla om att hitta lösningar för att förbättra en persons arbetssituation och välbefinnande och förebygga att ett stressproblem leder till långvarig eller återkommande sjukskrivning. Det kan även handla om att underlätta återgång i arbete för anställda som är sjukskrivna.

Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap, har gjort en utvärdering av när metoden används i företagshälsovården. En effekt som syntes var minskad sjukskrivningslängd. En bra effekt, enligt Elisabeth Björk Brämberg, eftersom sjukskrivning tenderar att isolera personen, och kostar både för individ, arbetsplats och samhälle. Sedan 2019 är problemlösningssamtal en insats som rekommenderas enligt företagshälsovårdens riktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen .

Psykisk ohälsa i arbetslivet

Psykisk ohälsa är ett brett begrepp. Det är viktigt att veta vad som avses när man pratar om förekomsten av psykisk ohälsa i arbetslivet, framhöll Elisabeth Björk Brämberg, och att vara uppmärksam på vilka mått och vilka frågor som undersökningar utgår från. Det är också viktigt att skilja på psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. De senare fastställs genom diagnoser utifrån specifika kriterier, de förstnämnda är sådant vi alla upplever ibland: oro, ängslan, rastlöshet, koncentrationssvårigheter. Bägge typer kan förstås påverka en individs arbetsförmåga, men psykiska besvär är mer övergående, medan psykiatriska tillstånd som depression och utmattning är mer långvariga.

Just arbetsförmåga är ett viktigt begrepp i sammanhanget, eftersom Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning utifrån denna.

– Två personer kan ha samma diagnos men olika arbetsuppgifter. Det kan då innebära att den ena kan arbeta med anpassade uppgifter, medan den andra kanske behöver vara sjukskriven, sa Elisabeth Björk Brämberg.

Hur går problemlösningssamtal till?

Problemlösningssamtalet består av 5 steg. För varje steg så beskrev Elisabeth Björk Brämberg både vad kärnan är, och hur man som samtalsledare kan stötta personen vars problem är i fokus. Samtalsledaren kan vara en chef, men man kan också anlita företagshälsovården eller någon annan extern aktör. Ibland kan det finnas stigma kring psykisk ohälsa, och det kan vara känsligt att lyfta problem som härrör från arbetsplatsen med sin chef.

  1. Identifiera problem och hur man vill ha det i stället
    Detta handlar om att klargöra problem och mål. Vanligt scenario: det man först upplever som ett problem visar sig vara flera. Var noggrann att avgränsa och identifiera problemen. Det är också bra att särskilja vad man vet och vad man bara antar.
    Viktigt som samtalsledare: Stötta genom frågor – i att avgränsa problem och konkretisera mål.

  2. Lägg fram så många lösningar som möjligt
    Brainstorma och ta fram så många lösningar som möjligt, värdera inte. Just det flexibla tänkandet som detta innebär gynnar det psykiska måendet.
    Viktigt som samtalsledare: Skapa optimism genom uppmuntran och bekräftande kroppsspråk. Lägg fram enkla, konkreta lösningar om personen själv har svårt att komma med förslag.

  3. Värdera och besluta om lösningsförslag
    Ställ de olika förslagen mot varandra, granska och sålla. Välj en lösning med god kvalitet – en lösning som både riktar fokus på problemet och målet.
    Viktigt som samtalsledare: Här är rollen mer avgränsad. Styr mot systematik i samtalet och stötta en planerad problemlösningsstil.

  4. Gör en plan
    Hur ska lösningarna genomföras? Ett mycket praktiskt steg, som kan involvera flera steg. Vilka personer ska involveras? När i processen? Handlar till stor del om att vara så konkret och detaljerad som möjligt.
    Viktigt som samtalsledare: Spinn vidare på det systematiska och detaljerade. Undvik svepande formuleringar, var så konkret som möjligt

  5. Utvärdera
    Detta kan göras både under problemlösningsprocessen och efteråt, och kan handla om en specifik lösning eller hela processen.
    Viktigt som samtalsledare: Var noga med vad som ska utvärderas.