tisdag 10 oktober 2017
När Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 hade arbetsgivare och fackliga företrädare (lokala parter) på de hopslagna myndigheterna arbetat för ett samverkansavtal i ett års tid. – Det måste få ta tid att diskutera igenom vad man ska och vad man inte ska samverka om, säger Marcus Jönsson, personalchef på Folkhälsomyndigheten.
Han menar att ett viktigt syfte med att samverka är att få medarbetare delaktiga i beslut som fattas på myndigheten.
– Jag tror att medarbetarna kan bidra med mycket i besluten, men det kan de bara om de är delaktiga.
Anita Ekner, ordförande för ST på Folkhälsomyndigheten, har haft mycket diskussioner med medarbetare om varför man ska samverka.
– Vissa menar att det inte är någon idé att samverka, eftersom det ändå är chefen som beslutar om man inte är överens. Men man ska se det som en möjlighet att vara med i samverkan och därigenom kunna påverka beslut.
Anita Ekner menar att det för vissa frågor är väldigt tydligt att det är bra med samverkan, till exempel vid rekryteringar. Men egentligen kan man samverka om de flesta saker som inte rör individärenden eller löner.
De lokala parterna på Folkhälsomyndigheten är överens om att samverkan gynnar verksamheten.
– Man ska samverka för att det är bra för verksamheten, helt enkelt. Medarbetarna trivs när de har kontroll över sin egen arbetssituation, och så får man bra chefer också, säger Ulrika Owen, ordförande Saco-S på myndigheten.
– Vi fattar bättre beslut när vi samverkar. Det finns en förväntan hos medarbetarna att de ska kunna påverka. Jag tror att det är svårt i en modern organisation att inte samverka, säger Marcus Jönsson.