– Under den industriella revolutionen försvann komplicerade arbeten. Vävare ersattes till exempel med mekaniska vävstolar. Nu är det tvärt om. Enkla arbeten försvinner och ersätts med extremt komplicerade arbeten, sa han.

Yrkesgrupper slås ut

Carl Henrik Ek berättade om en studie som gjorts av arbetsmarknadsdepartementet i USA, omfattande drygt 700 yrken. Av dessa bedöms närmare hälften kunna vara automatiserade inom de närmaste tio åren.

– Det är en skrämmande utveckling. Det kan handla om hela yrkesgrupper som slås ut, konstaterade Carl Henrik Ek.

Carl Henrik Ek Foto: Catharina Biesèrt.

Yrken som har stor risk att försvinna återfinns bland annat inom administration, transport, försäljning och service. Yrken med stor sannolikhet att finnas kvar återfinns inom till exempel utbildning, hälso- och sjukvård, vetenskap, finans samt konstnärliga yrken. Yrken som kräver egenskaper som är svåra att ersätta genom artificiell intelligens, som till exempel kreativitet.

Carl Henrik Ek ser en fara i att det inte är de människor som ser värdet i arbetet som utförs som bygger robotarna som ska ta över arbetet.

– Det är inte läkare som bygger läkarrobotar, men det borde det vara. Det handlar om att skapa förståelse för att AI inte är magi. Det handlar bara om att hantera stora mängder data.

Värdefull information

I det digitala samhället ligger värdet i informationen i sig. Företag som Google har förstått detta och samlat på sig enorma mängder data. Under 2016 gav till exempel England hela sin nationella sjukvårdsdatabas till Google.

Den sparade informationen i samhället har ökat lavinartat under de senaste åren – och fortsätter att öka i en hastighet som är ofattbar. 90 procent av all sparad information som finns i världen i dag har skapats under de senaste två åren. På två dagar skapas lika mycket sparad information som under hela den mänskliga civilisationen fram till 2003.

– Det är fullständigt omöjligt för en människa att titta på all denna information. Datorerna kan däremot ta till sig enorma mängder data. Det är det som är artificiell intelligens, menade Carl Henrik Ek.

Han liknade AI vid en ”extremt snabb bibliotekarie”. Bibliotekarien har inte kunskap om allt som står i böckerna i biblioteket, men vet var man kan hitta informationen.

Riktade beslut

Carl Henrik Ek betonade att det är mycket som en maskin inte klarar av att genomföra. Han gav som exempel den mänskliga färdigheten att överföra kunskaper från en erfarenhet till en annan. Till exempel att man kan ha nytta av att ha spelat fotboll om man ska lära sig att spela ett annat bollspel.

– Att sammanställa stora mängder data är inte samma sak som intelligens. Intelligens är förmågan att ta riktade beslut när informationen är osäker, något som människor men inte maskiner är bra på.

Han pratade om den så kallade kunskapspyramiden, där den breda botten utgörs av ostrukturerad data. Därefter kommer strukturerad information. Så långt klarar maskiner av. De når dock inte topparna av kunskapspyramiden; vetskap, som handlar om att förstå innebörden av informationen, och – högst i toppen – vishet, som handlar om att man kan leda kunskapen vidare till ett nytt område.

Peter Brodd, Åklagarmyndigheten och Claes Vallin, Svenska Kraftnät. Foto: Catharina Biesèrt.

Ny ordförande

På representantskapet presenterade den centrala förhandlingsledningen med förhandlingscheferna från Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna tankarna bakom uppdragen till de arbetsområden som startat 2017. De fyra arbetsområdena redogjorde för vad de planerar att genomföra framöver. Representantskapet fattade beslut om den övergripande inriktning som presenterats.

Britta Lejon, OFR/S,P,O, valdes till ny ordförande för representantskapet fram till nästa möte, den 17 april 2018.