Arbetsmiljö

Arbeta krisförebyggande – och stötta vid hot och våld

Anna Niva

den 2 april 2019

Om man ska vara beredd när krisen väl kommer så gäller det att öva – något som inte behöver kräva speciellt mycket tid eller resurser, menar kristerapeuten Anna Niva. Ett bra sätt att förbereda sig på är att ta fram olika scenarier för vad som kan hända och öva på dem.

Anna Niva var inbjuden för att tala under ett av Partsrådets webbinarier om hur myndigheter kan arbeta krisförebyggande och hur man arbetar med krisstöd när medarbetare blir utsatta för hot, våld eller trakasserier.

Det finns fem grundprinciper för tidigt bemötande av den som upplever en kris. Anna Niva kallar dem tillsammans för psykologisk första hjälpen.

– Det är sådant som professionella krishanterare arbetar med. Men vem som helst kan ha principerna i huvudet och tillämpa dem när man möter någon som precis har varit i en krissituation, säger Anna Niva.

De fem grundprinciperna

Hantera en pågående kris

Pågående kriser, till exempel om en person är utsatt för något som inte är avslutat eller hela verksamheten är utsatt för hot på något sätt, skiljer sig från avslutande händelser.

– Det är bland det svåraste att hantera för oss professionella, psykologer och psykoterapeuter, säger Anna Niva.

En tydlig skillnad är att vi inte vet inte hur det kommer gå eller när det är över. Då kan vi inte lägga det bakom oss och inte heller bearbeta på samma sätt. Anna Niva trycker på att tillämpa psykologisk första hjälpen och att försöka stabilisera så gott det går. Ledarskap, kommunikation, lätta på de utmaningar som går för att få tillbaka kontrollen.

I och med coronapandemin befinner sig många, mer eller mindre, i en pågående kris. Vikten av socialt stöd, och rådet att inte vara ensam, något som är Anna Nivas och andra professionella krishanterares främsta råd, är utmanat just nu. Men det går att få stöd på många andra sätt.

– Vi kan ses utomhus och se till att vi har rutiner som ger oss trygghet och lugn och dessutom ha mer strukturerade möten när vi inte möts i korridoren lika ofta. Och tänk på att främja hoppet: följ nyheter, men på en lagom nivå – informationshygien är viktigt.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är arbetsgivare skyldiga att motverka att arbetet är så psykiskt påfrestande att det leder till ohälsa (AFS 2015:4 §11). Och chefer ska ha kunskap nog för att kunna planera och ordna krisstöd (AFS 1999:7 § 7).

En del av krisberedskapen för en organisation är att öva. Krisövning kan låta som något som kräver mycket tid och resurser, men det behöver det inte alls vara, menar Anna Niva. En övning kan vara att sitta ner vid skrivbordet och fråga sig: ”Vad kan hända hos oss?”

Ett annat enkelt, mer formaliserat, sätt att förbereda sig är att ha ett antal troliga scenarier listade och öva på dem. En person läser upp ett scenario och sedan tar man det därifrån, går igenom vem som gör vad och så vidare.

Yrkesrollen som skydd

Något Anna Niva återkommer till under webbinariet är att använda sin yrkesroll som skydd. När man bli utsatt för hot, våld eller trakasserier i arbetet är det i rollen som statsanställd, inte som privatperson. Att hålla sig till det uppdrag, ansvar och mandat man har och att definiera skillnaden mellan den privata och professionella rollen ger oss ett bra skydd att ta till när någon försöker hota eller på andra sätt trakassera oss, säger Anna Niva.

– När man blir hotad kan det hända att den som vill att man ändrar ett myndighetsbeslut försöker komma åt en som privatperson. Det ska man vara uppmärksam på och inte låta hända.

Se webbinariet.

Relaterat innehåll