– Digitaliseringen är i grunden positiv, men det har kommit en mörk baksida. Det är lättare än någonsin att kränka någon på internet – och kränkningen ligger kvar. Det är också lättare för den som kränker, som inte behöver möta den andra människan, säger Alexandra Rodell.

Hon konstaterar att juridiken ligger efter i utvecklingen. De regler som gäller för förtal har till exempel sett likadana ut sedan 60-talet, och tar således inte alls hänsyn till digitaliseringen. Det är samma regler på nätet som utanför.

Arbetsgivarens ansvar har blivit otydligare i takt med att gränserna för arbetsplatserna har blivit allt mer flytande. Många har till exempel jobbmejlen i mobilen och läser jobbrelaterad e-post även på fritiden. Arbetstagare kan också bli utsatta på andra sätt – till exempel genom att någon letar upp ens Facebook-konto, hotar en på Twitter eller på ens eget – eller ens barns – Instagramkonto.

– Om det har koppling till arbetet, om det anses arbetsrelaterat, så faller det under arbetsgivarens ansvar. Men bara om arbetsgivaren får veta om det, förklarar Alexandra Rodell.

– Arbetsgivare har skyldighet att se till att det finns bra rutiner som förebygger hot på nätet. Om man inte har det kan arbetsgivaren få ett föreläggande eller ett förbud, vilket kan förenas med vite, berättar Johan Rosell.

Båda två tycker att det är viktigt att alltid polisanmäla brott, och att söka hjälp från till exempel Juridikinstitutet.

– Juridikinstitutet jobbar med opinionsbildning, vi vill få alla att ta ställning mot näthatet. Vi jobbar även reparativt, när en person redan har blivit kränkt på nätet, genom att ge gratis juridisk hjälp, säger Alexandra Rodell.

Att diskutera på arbetsplatsen

• Hur hanteras internetrelaterade kränkningar på arbetsplatsen?
• Hur ökar man kunskapen om kränkningar på internet?
• Vilka rutiner krävs för att kunna hantera nätkränkningar?