Det finns två lagar som styr hur vi ska hantera sexuella och andra trakasserier. Den ena är Arbetsmiljölagen, den andra Diskrimineringslagen. Enligt båda är det förbjudet med sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Gabriella Fägerlind berättar att det till exempel kan handla om en sexuell jargong, nedsättande språkbruk, ovälkomna sexuella förslag, tafsande och ovälkommen beröring av sexuellt slag.

Eskalerar

Sexuella trakasserier kan vara av olika allvarlighetsgrad. Gabriella Fägerlind visar en eskaleringstrappa, där det första steget handlar om att man kommenterar någons utseende och ger komplimanger, inte som komplement till utan istället för ett professionellt bemötande.

Nästa steg på trappar är ”tafsa utan att röra”. Det kan vara att någon stirrar på vissa kroppsdelar eller står väldigt nära.

Det tredje trappsteget utgörs av ”den vänliga klappen”, en direkt och ovälkommen beröring. Därefter följer ”på gränsen”-tafsande, som till exempel att plocka bort hårstrån från delar av kroppen där man inte vill bli berörd. Nästa steg är tafsande och andra övergrepp, som sexuella ord och handlingar som är ovälkomna och kränkande.

Det sjätte och översta trappsteget är ”det yttersta hotet” – när förövaren hotar med utebliven löneökning, befordran eller liknande, om han/hon inte får sin vilja igenom.

Maktfråga

Sexuella trakasserier är ofta kopplade till makt. Det kan vara ett uttryck för maktmissbruk, när någon i beroendeställning utnyttjas. Det kan också vara ett sätt att skaffa sig makt och skapa osäkerhet och rädsla.

Gabriella Fägerlind betonar att det är viktigt att bemöta och reagera lika starkt oavsett om det är en kvinna eller man som drabbas av sexuella trakasserier. Samma sak gäller sexuella trakasserier mellan personer av samma kön.

–Det är viktigt att ha ett öppet klimat på arbetsplatsen och diskutera vad de olika begreppen – sexuella trakasserier, trakasserier och kränkande särbehandling – innebär, hur man kan komma till rätta med detta och vad kränkningarna ger för effekter.

Hon tipsar om en övning som man kan genomföra i arbetsgruppen, som går ut på att diskutera vilka effekterna av sexuella trakasserier kan bli på tre olika nivåer – för individen, för arbetsgruppen och för myndigheten.

Rutiner

Lagstiftningen ställer krav på att det finns rutiner för att förebygga uppkomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatsen och rutiner för hur trakasserierna ska hanteras. Det är arbetsgivarens ansvar att alla på arbetsplatsen känner till dessa rutiner.

Arbetsgivaren ska enligt lagen initiera en utredning när någon anmäler sexuella trakasserier. Det behöver inte vara den som drabbas som anmäler, utan kan även vara till exempel en kollega, skyddsombud, chef eller hr-ansvarig.

Utredningen kan sedan göras internt, av chefen eller hr-avdelningen, eller av företagshälsovården eller någon extern part. Om utredningen visar att sexuella trakasserier har förekommit ska åtgärder sättas in.

Gabriella Fägerlind menar att det är viktigt att dokumentera allt som kommer fram under utredningen, vilka åtgärder som satts in och att uppföljningar görs för att säkerställa att trakasserierna upphört. Om den drabbade anmäler trakasserierna som arbetsskada är det viktigt för arbetsgivaren att det finns dokumentation.

Förebygga

En del i arbetet med att förebygga sexuella trakasserier är att undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen. När man undersöker detta kan man till exempel titta på vilket beteende och vilken jargong man har på arbetsplatsen, hur man pratar med och bemöter varandra och vilka situationer man befinner sig i.

Exempel på organisatoriska risker för trakasserier kan vara hög arbetsbelastning, otydlighet vad gäller arbetsfördelning och förväntningar, krav från omgivningen, konflikter, omorganisationer och rationaliseringar.

– Det allra viktigaste för att förebygga är att fundera på vårt eget uppträdande. Bemöter vi varandra med respekt? Finns det en öppen och välkomnande kommunikation? Och lägger vi märke till negativa beteenden och reagerar på dem? säger Gabriella Fägerlind.

Att diskutera på arbetsplatsen

• Förekommer sexuella trakasserier på er arbetsplats? Diskutera utifrån eskaleringstrappan.
• Är det nolltolerans för sexuella trakasserier på er arbetsplats? Om inte – vilka beteenden accepteras? Utgå från eskaleringstrappan.
• Vilka konsekvenser får sexuella trakasserier – för individen, arbetsgruppen och myndigheten?
• Vilka rutiner för att förhindra och bemöta sexuella trakasserier finns på myndigheten?