Arbetsmiljö

Så skyddar juridiken på nätet

Ängla Eklund, jurist, Institutet för Juridik och Internet

den 19 januari 2021

Dagens tekniska förutsättningar gör det enkelt att kränka någon utan att stå ansikte mot ansikte med personen. Hot och hat riktat mot myndighetsanställda kan både vara ett arbetsmiljö- som demokratiproblem.

Juristen Ängla Eklund driver den ideella organisationen Institutet för Juridik och Internet som utbildar och opinionsbildar i frågor som rör juridik och nätet. Under ett av Partsrådets webbinarier gick hon igenom de bestämmelser i svensk lag som oftast aktualiseras när myndighetsanställda blir utsatta för någon form av kränkning digitalt samt hur man kan agera som medarbetare och arbetsgivare.

Lagen ska balansera yttrandefrihet och integritet

Idag läggs 96 procent av alla anmälda kränkningar på nätet ner utan åtgärd. Anmälningen leder alltså inte till något över huvud taget.

– Tidigare fanns det en kunskapsbrist, nu är det snarare en resursbrist, säger Ängla Eklund.

Rättsväsendet har behövt jobba ikapp den snabba förändring som digitaliseringen har inneburit, och detsamma gäller lagstiftningen. Varför kan då inte alla typer av kränkningar på nätet bara förbjudas i lagen? Ängla Eklund förklarar att det ofta handlar om att skydda och balansera de två kärnvärdena yttrandefrihet, som har grundlagsskydd, och enskilda personers integritet, som är en mänsklig rättighet. Myndigheter och myndighetsanställda har långtgående krav på sig i många avseenden, till exempel när det gäller tillgänglighet och transparens. Det finns dock en missuppfattning om att yttrandefriheten är helt obegränsad, menar Ängla Eklund.

– När man lagstiftar på det här området handlar det om att hitta balansen mellan de två kärnvärdena. Båda får inskränkas – till skydd mot andra demokratiska värden.

Brotten som drabbar myndighetsanställda

Ängla Eklund poängterar att det är samma lagar och bestämmelser som gäller på nätet som i alla andra sammanhang. Det handlar bara om hur man tillämpar dem. Under webbinariet pratade hon om brotten förolämpning, förtal, olaga hot, hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och ofredande. Brott som drabbar myndighetsanställda och som ofta diskuteras i samband med internetrelaterade frågor.

Förolämpning är i lagens mening skällsord eller beskyllningar som sårar en annan persons självkänsla som riktar sig direkt till den berörda personen. På internet kan det till exempel innebära att den berörda personen får ett direktmeddelande eller en kommentar där en person pingas in.

– Förolämpning är i brottskatalogen inte ett särskilt allvarligt brott, vilket gör att yttrandefriheten har långgående räckvidd. Man får säga ganska elaka saker till en person utan att det utgör en brottslig förolämpning, säger Ängla Eklund.

I fällande domar syns att förolämpningen ofta är kopplad till någon av diskrimineringsgrunderna, till exempel kön, ursprung eller sexuell läggning.

– ”Jag hatar dig” och ”du är ful” är jätteotrevligt men inte olagligt – i praxis ses inte sådana uttryck som brott, säger Ängla Eklund.

Olaga hot innebär att hota någon med en brottslig gärning. Det betyder att för att ett hot ska klassas som olagligt måste det innehålla något som är olagligt inom svensk rätt. Hotet ska vara sådant att det typiskt sett framkallar rädsla, men man behöver inte bevisa att den som hotats blivit rädd. Hotet måste nå fram till den hotade personen, det kan dock ske indirekt.

Ha handlingsplaner och prata om frågorna

Tidigare har det som händer i den digitala världen inte setts som en del av arbetsmiljön eller något som är del av ens arbetsroll, menar Ängla Eklund. Arbetsgivaren har dock ett ansvar även här och precis som i övrigt arbetsmiljöarbete gäller att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera.

– Många har blivit bättre på de första punkterna, men uppföljningen brister ofta. Var noga med att kontrollera att åtgärderna har lett till ett resultat.

Ängla Eklund betonar vikten av att ha handlingsplaner för hur man agerar när en medarbetare blir utsatt, att utbilda personalen i de här frågorna och att prata om dem på arbetsplatsen.

När någon blir utsatt för en kränkning digitalt som kan vara brottslig ska det anmälas till polisen.

– Om man är osäker på om något är olagligt är det bra att tänka på att det är ett jobb för en polis eller åklagare att avgöra, säger Ängla Eklund

Relaterat innehåll