Nedan följer en film med Gisela Bäcklander direkt följd av en artikel på samma ämne.

Klicka på CC för textning.

Kognition och kognitiv arbetsmiljö

Kognitionen innefattar arbets- och långtidsminnet, perceptionen och de så kallade exekutiva funktionerna. Det sistnämnda är en benämning på vår förmåga att organisera, planera, fatta beslut, initiera handlingar och implementera det vi har planerat. Det omfattar även impulskontroll och att styra uppmärksamheten åt olika håll.

 – De funktionerna hjälper oss att organisera och koordinera vårt beteende så vi kan agera målinriktat och ändamålsenligt, säger Gisela Bäcklander, postdoktor på Karolinska Institutet, under en av Partsrådets workshoppar.

Många av oss är vana att tänka på den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Den kognitiva arbetsmiljön är inte något helt särskilt från dessa, utan ett sätt att studera hur människor påverkas – delvis av de andra arbetsmiljöaspekterna. Gisela Bäcklander ger några exempel:

• Mycket ljud och rörelse runtomkring försvårar koncentration, läsförståelse och att minnas saker (den fysiska miljön påverkar kognitionen).
• Att oroa sig för vad en kollega ska säga om en idé man lägger fram på ett möte gör att man har mindre kognitiv kapacitet kvar att lägga på själva idén och problemlösning (social miljö påverkar kognitiv miljö).
• Mycket av den organisatoriska arbetsmiljön har att göra med olika digitala system. Hur dessa ser ut och huruvida man behärskar dem har stor påverkan på kognitionen.

Det underlättar för kognitionen när saker är tydliga, förutsägbara och överblickbara. Och försvårar om det är rörigt, mycket på en gång och om man måste ha beredskap för saker som man inte vet om och när de kommer hända.

Höga kognitiva krav i dagens arbetsliv

Dagens arbetsliv ställer höga krav på vår kognition. Mångas arbete kräver god planerings-, initiativs- och problemlösningsförmåga, att utläsa uppgifter utan instruktioner och att vara tillgänglig på olika sätt. Just mängden meddelandekanaler och sociala kontexter framhåller Gisela Bäcklander som en utmaning:

– Kraven kommer från olika håll. Hur ska man prioritera då? Är det upp till mig att lösa den ekvationen? Det är enklare om det kommer initiativ från ett eller ett fåtal håll, till exempel ett ärendesystem eller en arbetsledare. Men allt fler har det inte så, utan all information kan vara relevant och innehålla saker som man ska agera på.

Detta samtidigt som kognitionen är begränsad, både när det kommer till kapacitet (hur mycket vi kan ha i huvudet samtidigt) och resurser (energin och orken över tid).

Efter att man ansträngt sig för att styra sin kognition så minskar förmågan. Gisela Bäcklander berättar om en serie studier som undersökt vilken effekt kognitiv ansträngning har för framtida ansträngningar:

– En försöksgrupp skulle göra enkla faktauppgifter, till exempel memorera vem som skrivit en bok. Den andra gruppen skulle göra svårare uppgifter: implementera en analysstrategi, där de behövde välja och värdera information – kognitivt komplexa saker.

Studierna visade att man var sämre på de komplexa uppgifterna när man var kognitivt utmattad, men inte på de enklare uppgifterna.

Det kan man göra för att minska den kognitiva belastningen

Gisela Bäcklander ger rådet att först tänka igenom vad som behöver bäst fokus och sedan gå efter principerna att göra det viktigaste först, göra en sak i taget och att avlasta hjärnan – inte ha saker i huvudet som vi kan ha utanför.  Några av hennes konkreta tips för att minska belastningen:

• Schemalägg egen tid, inte bara möten.
• Gör inte allt alla dagar – ha temadagar.
• Ha mötesfria dagar.
• Ha inte proppfullt i planeringen – då finns inget manöverutrymme.
• Turas om med beredskapsmoment – så att inte hela arbetsgruppen behöver lägga kapacitet på att vara beredda samtidigt.

En annan viktig sak för en hälsosam kognitiv arbetsmiljö är att återställa de exekutiva funktionerna. Det gör vi genom sömn, dagsljus och rörelse. Men även genom att byta miljö, bryta av krävande uppgifter med mer rutinartade, samt ett förhållningssätt till oss själva som Gisela Bäcklander kallar nyfiket fokus i stället för prestation. Det tar fasta på att vissa tankar är mer påfrestande än andra: I stället för att tänka prestation och etikettera saker som misslyckanden kan man ha ett mer nyfiket förhållningssätt till sig själv och vad som fungerar och inte fungerar i arbetet. På så sätt frigörs mer kognitiv kapacitet, bland annat till att lära sig av situationerna.

Gisela Bäcklander avslutade sin föreläsning med att skicka med två frågor till deltagarna: Hur förvaltar du dina resurser? Och hur förvaltar ni era resurser på arbetsplatsen?

Workshopen genomfördes den 15 juni 2021.