– Alla vi som är inblandade behöver komma ihåg att en aktiv samverkan mellan alla inblandade aktörer behövs för att rehabiliteringsprocessen kring en individ ska bli så framgångsrik och effektiv som möjligt, säger Hanna Larsson, socialförsäkringsexpert på Arbetsgivarverket.

Hon inleder Partsrådets webbinarium med att reda ut de olika delar som ingår i begreppet rehabilitering, och vem som främst ansvarar för respektive del

• arbetslivsinriktad rehabilitering – arbetsgivaren och arbetstagaren
• medicinsk rehabilitering – hälso- och sjukvården
• social rehabilitering (service, råd, upplysning) – kommunen (socialtjänsten)

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och arbetstagarens skyldigheter

Om arbetstagarens arbetsförmåga antas vara nedsatt helt eller delvis i minst 60 dagar ska arbetsgivaren ta fram en plan för återgång i arbete, i samråd med arbetstagaren. Planen ska vara klar senast när arbetstagaren har varit sjukskriven i 30 dagar, berättar Hanna Larsson. Den ska följas upp och vid behov revideras. Det finns vissa situationer då man inte behöver upprätta en plan, till exempel om arbetstagarens hälsotillstånd omöjliggör det eller om hen kan återgå i arbete utan åtgärder.

Arbetstagaren är skyldig att arbeta efter bästa förmåga trots sin sjukdom, och att delta aktivt i sin rehabilitering. Såväl när det gäller utredning och planering som genomförande av olika åtgärder

Läs mer om reglerna och ta del av Arbetsgivarverkets verktyg.

Lunds universitet utvecklar sin rehabiliteringsprocess

Ett av Lunds universitets arbetsmiljömål för 2021–2023 handlar om sjukfrånvaro. Som en del av detta håller universitetet på med en revidering av rehabiliteringsprocessen. Inte minst för att se till att den är ”up to date” med föreskrifterna om arbetsanpassning, säger personalkonsulten Anna Sjösten.

Hennes kollega, personalkonsulten Caroline Amarelle, berättar om hur de uppdaterat den mall som används för att göra anpassnings- och/eller rehabiliteringsplaner. Numer används samma mall (vid behov) i fyra olika situationer: vid tidiga tecken på ohälsa, vid upprepad korttidsfrånvaro, vid längre sjukskrivning och vid återgång efter längre sjukskrivning.

– Tidigare ha det blivit en krock i att använda ett verktyg som heter rehabiliteringsplan när det ännu inte föreligger någon sjukskrivning, säger Caroline Amarelle apropå att ordet anpassning nu är med.

I planen dokumenteras mål, åtgärder för att nå målet och tidsperiod för de arbetsanpassningar som inte är permanenta.

Skyddsombudet Katarina Larsdotter Wendel är ofta med på rehabsamtal. Hon lyfter några framgångsfaktorer:

• En facklig representant eller ett skyddsombud är med i processen. Den förstnämnda kan förhandla vid behov.
• Att ha en utförlig rehabplan.
• Att ha ett tydligt mål med rehabiliteringen
• Att den anställda utför verkliga arbetsuppgifter när hen återgår i arbete, inte ”hitte-på-uppgifter” (i anpassad omfattning)

En utmanande faktor är olika uppfattningar om målet med rehabiliteringen och arbetsanpassningen hos de inblandade.

Några andra tips från Lunds universitet utifrån erfarenheterna med revideringsarbetet:

• Gör partsgemensamma risk- och konsekvensbedömningar av sjukfrånvaro
• Fånga upp tidiga signaler datadrivet. LU har ett system där chef och HR kan få en mejlavisering när en medarbetare har mycket upprepad korttidsfrånvaro eller en sjukskrivning som börjar närma sig 30 dagar.
• Skapa enkla verktyg – en mall för flera sorters samtal.
• Gör arbetsanpassning innan någon blir sjuk, vid rehabilitering och för att förebygga ny sjukskrivning.

Försäkringskassan ansvarar för att samordna

Målet med sjukförsäkringen att den ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, men också vara ett effektivt stöd för att en person ska återför arbetsförmåga och kunna återgå i arbete. Terese Östlin, nationell försäkringssamordnare för sjukförsäkring på Försäkringskassan, berättar om Försäkringskassans uppdrag att samordna rehabilitering. Myndigheten ska bland annat

• samverka med andra aktörer i sjukskrivningsprocessen
• verka för att dessa aktörer vidtar åtgärder för en effektiv rehabilitering
• se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas.

Terese Östlin presenterar även några av de förebyggande förmåner som Försäkringskassan handlägger:

• Förebyggande sjukpenning. Detta kan en medarbetare själv ansöka om, om hen behöver avstå från arbete på grund medicinsk behandling eller rehabilitering.
• Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd till arbetsgivare. Ett bidrag som arbetsgivare kan ansöka om för att anlita expertstöd för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder.
• Bidrag till arbetshjälpmedel till arbetsgivare. Detta kan arbetsgivare ansöka om för en medarbetare som behöver hjälpmedel eller anpassning på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom.
• Särskilt högriskskydd. Ersättning för sjuklönekostnader om en medarbetare riskerar att ha långa sjukperioder eller vara sjuk ofta.

Webbinariet sändes den 21 juni 2022.