Arbetsmiljö

Webbinarium: Att arbeta heltid trots psykisk ohälsa

fredag 25 november 2022

Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige, men det finns också de som arbetar heltid och har en psykiatrisk diagnos. Vad har de för strategier för att hantera sitt arbete och vilka faktorer försvårar respektive möjliggör?

Sille Thue Vik är beteendevetare och har arbetat på flera svenska myndigheter. Under Partsrådets webbinarium berättade hon om resultaten från sin undersökning om personer som lider av olika typer av psykisk ohälsa men ändå arbetar heltid.

Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie med åtta medverkande med diagnoserna bipolär sjukdom, generaliserad ångest och depression, posttraumatiskt stressyndrom, social fobi och depression. Två av deltagarna hade även adhd som tilläggsdiagnos. Efter intervjuerna gjordes en tematisk analys. Sille understryker att det är ett litet urval och inget som kan generaliseras.

Strategier för att hantera sitt arbete trots psykisk ohälsa

Samtliga deltagare var måna om att skydda sig själva och sin yrkeskarriär, och ingen var öppen med sin psykiska ohälsa gentemot arbetsgivaren. Två huvudstrategier urskildes:

  • Att upprätthålla fasaden. Samtliga beskrev att de tog på sig en mask eller intog en roll på sin arbetsplats. De upplevde att de hade större spelrum att göra misstag om kollegor och chefer inte var medvetna om deras psykiska ohälsa. Masken kunde bli ”mindre” om man hade ett bra förhållande till sin chef.

  • Distraktion och sysselsättning. Heltidsarbete gör att det inte finns samma utrymme för det dåliga måendet att eskalera. Flera deltagare lyfte arbetsplatsen som andningshål. Det framkom rädsla att sjukskriva sig för psykisk ohälsa. Dels för att arbetsgivaren då blir medveten om dess existens, dels för att det skulle innebära att inte vara sysselsatt – vilket många befarade skulle få dem att må sämre i längden.

Möjliggörande faktorer

Sile Thue Vik understryker att eftersom ingen av deltagarna i hennes undersökning varit öppen med sin psykiska ohälsa har det inte kunnat införas specifika anpassningar i arbetet. Men fyra möjliggörare framkom:

  • Flexibilitet. Till exempel att kunna prestera utifrån dagsform, ha flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta hemifrån.

  • Tydliga rutiner. Vissa ville absolut inte ha flexibilitet, utan kände trygghet i det rutinmässiga och mådde bra av tydligt strukturerade arbetsuppgifter och att veta vad de kan förvänta sig.

  • Sammanhang. Många hade utmaningar i sitt privatliv och därför blev det viktigt att ha en tydlig roll på jobbet. Den kunde bestå av arbetsuppgifter där man upplevde sig prestera bra, men också att få vara en kollega. Kärnan var att få känna att man tillför något.
  • Kunskap. Hälften av deltagarna arbetade inom området psykisk ohälsa. På deras arbetsplatser var det mycket bättre klimat kring psykisk ohälsa än på de andra arbetsplatserna.

Försvårande faktorer

  • Homogenitet som norm.
  • Känslomässigt avskurna arbetsplatser.
  • Rädsla att uppfattas som svag.
  • Oro för stigmatisering.


Sille Thue Vik avslutar med några medskick till webbinariedeltagarna:

  • Det finns medarbetare på din arbetsplats som lever med psykisk ohälsa. Det är inte självklart att de är öppna med det, vilket hennes studie tydligt visat.
  • Var lyhörd på individnivå – det finns stora kontraster gällande vilka villkor som möjliggör respektive försvårar arbete för olika personer.
  • Ställ dig frågan vad du tror ni skulle behöva på er arbetsplats för att kunna möjliggöra valet att vara öppen med sin psykiska ohälsa.

 

Se webbinariet i efterhand:

Frågestund:

Relaterat innehåll