tisdag 29 juni 2021
Försommaren 2021 anas en framtid av lättade restriktioner och ett arbetsliv som återgår till ”det normala”. Eller? Vill vi verkligen gå tillbaka till hur vi arbetade innan? Pandemin har skapat nya vanor och lärdomar. Vad tar vi med oss och vilka gamla beteenden tar vi tillbaka? Säkert är att samarbete mellan lokala parter kommer spela en viktig roll för att ta sig an de här frågorna.
Tobias Degsell hjälper företag att tänka och agera nytt samt har en bakgrund som curator på Nobelmuseet. Genom att ta avstamp i Nobelpristagare ger han exempel på metaforer och synsätt som kan skapa en bra grund för kreativitet och förändring. Under ett av Partsrådets webbinarier pratade han om förutsättningar för att ta sig an ett förändringsarbete.
Nedan följer en film från webbinariet direkt följd av en artikel på samma ämne.
– Om vi ska förstå vad som kommer efter pandemin så måste vi förstå att det handlar om förnyelse, säger Tobias Degsell.
Han använder en cirkel för att illustrera att vi kan etikettera företeelser, beteenden och människor utifrån hur nära normen – cirkelns mittpunkt – de befinner sig.
– De flesta människor befinner sig inom normen. Men innovation föds sällan där, utan det sker saker i gränslandet eller marginalen som sedan förflyttar sig till normen. Om vi aldrig kopplar ihop oss med människor som finns där ute eller vågar besöka de här platserna så riskerar vi att bli tagna på sängen.
– Om vi ska nå framgång efter pandemin så handlar det om hårt arbete, men det handlar också om att ta tillvara på människors kompetens, säger Tobias Degsell.
För att göra detta och nyttja människors olikheter i arbetet med förändring lyfter han några ord att ha i bakhuvudet: kombinera, samarbete, mångfald, tillit. Genom en mångfald av perspektiv som kombineras i ett tillitsfullt samarbete skapas en bra grund för innovation. De olika perspektiv som fackliga företrädare och arbetsgivare står för är ett typexempel.
Många människor är instinktivt skeptiska till förändring, och att förändra mänskliga beteenden är utmanande. Det kan också vara svårt att identifiera vad som kan, bör eller behöver förändras. Tobias Degsell tipsar om att i stället ställa frågan, och tänka utifrån, vad kan förbättras? Det kan både vara enklare att identifiera förbättringsmöjligheter och upplevas som mindre genomgripande och krävande.
Gemensamt för de personer som får Nobelpris är att de har tänkt nytt och annorlunda, men också att de faktiskt genomfört sina idéer. Tobias Degsell understryker vikten av envishet och tålamod när vi står inför att förändra något.
– När vi tacklar komplicerade och komplexa frågor tenderar vi att underskatta tiden det tar att genomföra saker och ting. Där tror jag att vi kan inspireras av Nobelpristagare, som ofta visar prov på en grotesk envishet.
Ett sätt att partsgemensamt ta sig an frågeställningarna kring arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete post Corona är genom Partsrådets tjänst Samskapat utvecklingsarbete. Det är ett processtöd som kan användas när man som organisation står inför en förändring eller vill utveckla något på organisatorisk nivå. Poängen är just att ta tillvara samlad kunskap och olika perspektiv internt och snabbt hitta sätt att gå till handling. I metoden erbjuds verktyg som stöttar samskapandet i följande fem steg:
Tjänsten har varit i en pilotfas, men kommer snart att finnas tillgänglig inom Partsrådets fasta utbud av tjänster.
Webbinariet sändes den 29 juni 2021.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har tagit fram uppdaterade riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen.
ArbetsmiljöUnder hösten pågår flera kampanjer på europeisk och nationell nivå, som handlar om att skapa friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv. På partsradet.se har vi samlat kunska...
ArbetsmiljöDen 10 oktober varje år infaller Världsdagen för psykisk hälsa, World Mental Health Day. Syftet med dagen, som Världshälsoorganisationen (WHO) står bakom, är att öka medvetenhet...
Arbetsmiljö