Psykiatriska diagnoser har blivit en allt vanligare orsak till långa sjukskrivningar (över 60 dagar). Andelen sjukskrivningar som beror på en psykiatrisk diagnos har mer än tredubblats bland kvinnor mellan 1991 och 2019 – från 13 till 45 procent. Bland män syns en fördubbling under samma tid – från 16 procent till 33 procent.

Detta berättar Gunnar Bergström, professor vid Gävle högskola och docent vid Karolinska Institutet. Han har i samband med en av Partsrådets digitala workshoppar föreläst om hur man kan förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen, med avstamp i de riktlinjer som Myndigheten för arbetsmiljövetenskap (Mynak) har tagit fram.

Nedan följer en film från workshoppen direkt följd av en artikel på samma ämne.

Tryck på CC för textning.

En integrerad modell för arbetsmiljöarbete

Målet med Mynaks riktlinjer är ge forskningsbaserad kunskap och vägledning kring hur man kan jobba förebyggande och hur man utreder och jobbar med åtgärder när någon drabbas av psykisk ohälsa.

­– Det behövs åtgärder av både förbyggande, främjande och rehabiliterande art för att det ska fungera i stort på en arbetsplats ­– på organisations-, grupp- och individnivå. Det behöver inte ske samtidigt, men alla nivåerna behöver finnas där, säger Gunnar Bergström.

Tre saker som forskning visat är effektivt i det främjande och förebyggande arbetet:

• Ökad kontroll för de anställda, till exempel i form av inflytande och utvecklingsmöjligheter.
• Ökad fysisk aktivitet.
• Ökat socialt stöd i arbetsgrupper, för att göra dem mer tåliga.

Fånga tidiga signaler

Det kan vara svårt att registrera de tidiga signalerna på psykisk ohälsa hos en anställd. Men lyckas man med detta finns det goda chanser för insatser som mildrar och förkortar ohälsan. Några av sakerna att vara uppmärksam på:

• Mycket övertid.
• Att inte hinna delta i möten och diskussioner.
• Minskat engagemang i arbetsuppgifter.
• Att inte orka med fritidssysslor.
• Sömnbesvär.

­– Om man observerar detta hos en medarbetare eller sig själv är samtal (med chef eller företagshälsovård), anpassningar och en handlingsplan de insatser som i första hand ska till, säger Gunnar Bergström.

­– Samtalen kan behandla olika saker: arbetskrav, inflytande, socialt stöd, erkännande, värderingskonflikter med mera. Som chef är det viktiga att ställa öppna frågor och lyssna.

Utöver den effekt som uppstår av de faktiska förändringarna framhåller Gunnar Bergström att förändringarna i sig signalerar att arbetsgivaren gör någonting viktigt.

Fler exempel på forskningsresultat, hur man kan arbeta mot arbetsplatsrelaterad psykisk ohälsa och vad som är viktigt vid rehabilitering och arbetsåtergång, finns i Gunnar Bergströms föreläsning och i Mynaks riktlinjer.

Tipsen som förebygger

Under workshoppen diskuterade deltagarna hur man kan arbeta partsgemensamt för att förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Samtalen kokades ner till tre tips som alla är kopplade till arbetsmiljöarbetet.

Psykisk ohälsa är ett brett begrepp, det innefattar allt från lättare tillstånd till svåra psykiatriska sjukdomar som psykos och schizofreni.

– De svåra sjukdomarna är en liten del av det som orsakar sjukskrivningar. Mildare och medelsvåra depressioner och ångest är det som orsakar en stor andel av sjukskrivningarna, säger Gunnar Bergström.

1. Skapa en öppen kultur

Stigmatisering kan vara en utmaning när det kommer till att förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen.  

– Skapa en kultur där man vågar dela med sig av misstag, där man kan berätta att man inte var i form igår och inte är nöjd med sin insats. Då blir det inte så farligt att berätta om saker som inte är så bra i privatlivet eller på jobbet, säger Milou Häggå.

Hon förespråkar att eftersträva en kultur där man vågar ”störa” och närma sig varandra.

– Trygga människor är flexibla människor, rädda människor har väldigt svårt att byta perspektiv.

2. Flytta fokus från individ till organisation

Många av workshopdeltagarna lyfter utmaningen att arbetsrelaterad psykisk ohälsa ofta ses som ett individproblem. Detta känner både Gunnar Bergström och Milou Häggå igen. De understryker vikten av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att främja hälsa, och framhåller att mycket som tar sig uttryck hos individen i stress och annat har sin grund i organisatoriska brister.

– Det är otroligt viktigt ur det förebyggande perspektivet att saker är på plats: att man som chef är noggrann med hur man inleder olika processer och hur det följs upp. OSA är snarare en förutsättning för hur resultatet blir, inte bara ur ett hälsoperspektiv, utan även ur ett verksamhetsperspektiv, säger Gunnar Bergström.

3. Jobba systematiskt

Arbetsmiljöarbete är inget man blir färdig med utan är ständigt pågående. Experterna understryker vikten av systematik, att vara konkret och att inte försöka förbättra allt på samma gång.

– Använd resultat från medarbetarundersökningar, och jobba med de anställda: vad är deras förslag på åtgärd? Jobba systematiskt med en konkret sak och följ upp i nästa undersökning, för att se om det blivit någon skillnad, säger Gunnar Bergström.

Milou Häggå trycker på att få in reflektion som en naturlig del i arbetsvardagen:

– Stäm av varje dag eller varje vecka – varför fungerar eller fungerar inte något? Lägg bort det som inte fungerar.

En av workshopdeltagarna tipsar om att ha omtankessamtal utifrån sjukfrånvaro. Efter till exempel tre eller sex frånvarotillfällen på ett år erbjuds samtal med företagshälsovården, med tydligt fokus på att det är utifrån omtanke. Det kan vara en skanning med en sjuksköterska med frågor om livssituation, alkohol, hälsa, sömn, arbetsbelastning med mera.