Hållbart arbetsliv

Webbinarium 10 mars 2022: Psykologisk trygghet i hållbara digitala miljöer

Illustration: Viktoria Kurpas, Shutterstock.

den 10 mars 2022

Psykologiskt trygga grupper är bättre på att samarbeta, lära sig gemensamt av misstag och kan hantera stress bättre. Men hur uppnår man detta i hybrida eller digitala team? Forskarna Caroline Lornudd och Philip Runsten ger tips och visar kopplingar till ett hållbart arbetsliv.

Se filmen från webbinariet och/eller läs artikeln som följer direkt under filmen:

– Vår värld blir mer komplex varje dag. Lösningen kommer inte vara att allt förenklas. För att vi ska kunna agera i komplexa organisationer och göra komplexa uppgifter så måste vi bli bättre på samarbete. Då blir det här begreppet superintressant.

Begreppet som ekonomiforskaren Philip Runsten förklarar nyttan med är psykologisk trygghet. Psykologen Caroline Lornudd, som han samtalade med under ett av Partsrådets webbinarier, förklarar kärnan i begreppet:

– Att man upplever sig finnas i en grupp där man vågar ta interpersonella risker: komma med en idé som man inte vet om den är bra, visa att man inte kan eller förstår, lyfta farhågor. Ett klimat där man vet att man inte blir kritiserad eller förlöjligad.

Philip Runsten utvecklar hur detta banar väg för ett djupare samarbete:

– Du kommer att säga intressantare saker och lyssna mer på andra människor och ändra din uppfattning. Båda de här sakerna är nycklar i ett mer avancerat samarbete.

Studie om psykologisk trygghet i virtuella team

I en intervjustudie identifierade psykologiforskarna Alexandra Lechner och Jutta Tobias Mortlock två huvudsakliga utmaningar, kopplat till psykologisk trygghet, hos team som har digitala kanaler som sin främsta kommunikationskanal:

  1. Det vardagliga samspelet mellan personer i samma team tar mer tid och ansträngning. Det är till exempel högre trösklar för att ta hjälp och svårare att bygga förtroende mellan varandra.
  2. Vår tendens att skapa subgrupper, där vissa hamnar utanför. Detta sker även när alla är på samma plats fysiskt, men då träffas man ändå i informella sammanhang över subgrupperna.

De gav även tre förslag på hur man kan motverka detta:

  1. Acceptera att det finns utmaningar. Kan man göra det och tillsammans fundera på hur man kan överkomma hindren så har man genast skapat en gemenskap.

  2. Gör ansträngningar för att lära känna varandra. Det behövs även i fysiska team, men kanske ännu mer i virtuella. Det kan vara att man visar intresse, ställer frågor, delar med sig av personlig information, säger vad man tycker och gör teambuildingaktiviteter.

  3. Skapa spelregler. Vilka kanaler passar bäst för oss? Vad har vi för mål och syfte? Sätt spelreglerna och återkom till dem – prata, prata, prata.

Öppet klimat bidrar till hållbarhet

Utöver att bana väg för bättre kunskapsintegration understryker Caroline Lornudd att psykologisk trygghet utgör en bra grund för att kunna arbeta proaktivt mot stress. Om man kan skapa en generell atmosfär där misstag ses som tillfällen för lärande, så ökar sannolikheten att vi vågar visa oss mänskliga även kopplat till psykisk ohälsa, och tala om när vi känner oss stressade.

Caroline och Philip avslutar med varsitt tips om hur vi skapar psykologisk trygghet i en tid där arbetssätten är ovissa och det förekommer mycket arbete i hybridform:

– Träna medarbetare i en organisation på att bli bättre på att lyssna. Det bidrar till två saker som ökar den psykologisk tryggheten: det ena är att du kommer lyssna efter personens problemformulering, det andra är att man sänder massa lyssnarsignaler, säger Philip Runsten.

Caroline Lornudd:

– Ringa in utmaningen, både som teammedlem och som ledare, och bjud aktivt in andra att dela sina perspektiv – ”det här brottas jag med, det här kommer vi brottas med, vi får pröva oss fram”.

Philip Runsten är delaktig i Partsrådets tjänst Kollektiv förmåga och Caroline Lornudd är delaktig i tjänsten Fånga tidiga tecken.

Relaterat innehåll