Lönebildning

Lönebildningsdagen 2022: Lokal lönebildning i en föränderlig omvärld

Andreas Nyström, vice ordföranden SACO-S och vice riksbankschef Henry Ohlsson i studion under Lönebildningsdagen. foto: Catharina Biesèrt

måndag 17 oktober 2022

Fredagen den 14 oktober ägde årets upplaga av Lönebildningsdagen rum. Det bjöds på ett fullmatat program med panelsamtal, insikter och reflektioner kring löneprocessen från lokala parter på CSN, samt en presentation kring det ekonomiska läget av vice riksbankschef Henry Ohlsson – allt under temat Lokal lönebildning i en föränderlig omvärld.

Här kan du se sändningen i sin helhet:

Lönebildningsdagen sändes den 14 oktober 2022.

Dagen började med ett panelsamtal med centrala parters förhandlingsledningar. Deltog gjorde Anna Steen, ordförande/förhandlingschef Saco-S, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingsledare, OFR/S,P,O, Helen Thornberg, avtalsansvarig, Seko och Anna Falck, förhandlingschef, Arbetsgivarverket.

Panelen fick bland annat ge sin syn på parternas ansvar att inte elda på inflationen. Det fanns en samsyn bland paneldeltagarna att ingen vill tillbaka till perioden innan 90-talet med höga nominella löneökningar, men med sjunkande reallöner. Och för att förhindra detta krävs det att parterna tar sitt ansvar i lönesättningen.

Men som Anna Falck från Arbetsgivarverket påpekade, så är det en sak att man är överens om detta på central nivå, sedan krävs det en mycket tydlig kommunikation på lokal nivå.  
– Det är viktigt för oss att vi kan förmedla vår samsyn ner i organisationerna, sa hon.

Se panelsamtalet med förhandlingsledningarna:

 

Kontinuerlig dialog

Under nästa programpunkt delade Centrala studiestödsnämnden (CSN) med sig av den resa de gjort kring sin lönebildning. Deltog gjorde Fredrik Ejresund, förhandlingsansvarig, Anneli Gårdbäck, ST, Jens Holmberg, Saco-S och Jan Lahti, Seko.

Parterna reflekterade kring olika infallsvinklar på en lyckad löneprocess. Några framgångsfaktorer som lyftes fram var:

– Vi är varandras arbetsmiljö och även om man är motparter så finns det ingen anledning att inte jobba för att man ska ha en bra dialog, sammanfattade Fredrik Ejresund.

Parterna på CSN lyfte även behovet av en omvärldsanalys och en blick på framtida kompetensförsörjning som viktiga inslag i en lyckad löneprocess. Sist, men inte minst, avhandlades behovet av att utvärdera löneprocessen.

Se inslaget med reflektioner från CSN:

Inflation och penningpolitik

Efter CSN var det dags för förmiddagens key note av Henry Ohlsson, vice riksbankschef. Henry Ohlsson, som talade under rubriken ”Inflation och penningpolitik”, började med att slå fast en central rågång mellan Riksbanken och parterna:
– Vi ansvarar för penningpolitiken, parterna ansvarar för lönerna.

En viktig del av Riksbankens uppdrag är inflationsmålet på två procent. Som Henry Ohlsson konstaterade under sin dragning började inflationen sticka iväg någon gång under 2021. Det är ett globalt fenomen och riksbanker över hela världen har som en konsekvens höjt sina styrräntor. I jämförelse med många andra jämförbara riksbanker har den svenska Riksbanken dock inte höjt styrräntorna mest, utan ligger snarar i det nedre skiktet i det avseendet.

Som alla kunnat konstatera har dock Riksbanken höjt styrräntan under året, och Henry Ohlssons klara besked var att detta varit absolut nödvändigt för att dämpa inflationen
– Vi hade enligt min mening inte tid att vänta utan var tvungna att agera nu, sade han. 

Se föreläsningen om det ekonomiska läget med vice riksbankschef Henry Ohlsson:

Långsiktighet är a och o

Dagens näst sista programpunkt var Långsiktighet i förberedelsearbetet.
Deltog gjorde Åsa Pyka, Arbetsgivarverket, Andreas Nyström, vice ordförande Saco-S och Mårten Pappila, analytiker på Arbetsgivarverket.

Precis som titeln för programpunkten antyder betonade alla deltagarna långsiktighet och det förberedande analysarbetet som centralt. En viktig del av en analys är såklart tillförlitlig lönestatistik. Och på det statliga området har parterna en partsgemensam lönestatistik, vilket är en stor fördel eftersom parterna då inte behöver bråka om siffrorna utan har en gemensam verklighetsbeskrivning. Besta utgör ett viktigt redskap som indelningsgrund i statistiken. Besta står för ”Befattningsgruppering för statistik” och gör det möjligt att dela in statistiken utifrån beskrivningar av de faktiska arbetsuppgifterna. Besta är också utvecklad av arbetsgivare och fack gemensamt.

Ett viktigt medskick till parterna från Mårten Pappila var dock:
– Statistiken är inte ett facit på hur lönerna ska vara utan en beskrivning av hur det ser ut nu.

Några andra viktiga medskick från Andreas Nyström och Åsa Pyka var:

Se inslaget om Långsiktighet i förberedelsearbetet:

Avslutande frågor från chatten

Anders Stålsby, Arbetsgivarverket, och Roger Petterson, Seko, avrundade dagen med att svara på chattfrågor från publiken. Ämnena kretsade mycket kring lönebildning och inflation. Inga enkla frågor, men budskapet kanske kunde sammanfattas så här: det långsiktiga målet för alla inblandade bör vara att så fort som möjligt komma tillbaka till stabila priser och reallöneökningar som den svenska partsmodellen bidragit till sedan mitten av 90-talet.