Tidigare arbetsområden

Framtidstrender

måndag 11 april 2016

Trendgurun Henrik Mattsson hjälpte lokala parter att blicka in i framtiden, på ett seminarium som Partsrådets arbetsområde ”Förändring och utveckling – ett konstant tillstånd” anordnade.

Henrik Mattsson är trendguru och framtidsforskare, som har ägnat de senaste 40 åren åt att blicka in i framtiden. Han började sin karriär i modevärlden, som directeur de la mode et de la création i Paris.

På Partsrådets seminarium betonade han behovet av att hänga med i en ständigt pågående förändring.

– Ett annat ord för trender är förändring, vilket är en förutsättning för våra liv. Hänger man inte med kan man snabbt försvinna, eller i alla fall bli perifer i samhället, sa han.

Henrik Mattsson liknade trender vid radiovågor. Det finns långvåg, mellanvåg och kortvåg. Företag som H&M och Volvo satsar medvetet på såväl kortvågstrender som långvågstrender.

– Trender är inte linjära. De är kaosfyllda. När jag arbetade som stylist på NK:s inköpsavdelning på 90-talet och visade leggings skrattade damerna och sa ”vi kommer aldrig att ha på oss långkalsonger”. Ett halvår senare hade alla leggings.

Tre motsatspar

Henrik Mattsson presenterade tre motsatspar, som han menar beskriver de nuvarande framtidstrenderna.

Det första är multitude (mångfald) och monokrom, som handlar om strategier och vägval.

Multitude/mångfald står för det som är spretigt, gränsöverskridande och oväntat. Ett exempel är crowdfunding, när hundratusentals människor finansierar en vara, istället för att man har en ensam finansiär. Ett företag som satsar på mångfald är H&M, som följer trenden och säljer både billiga och dyra kläder.

Motsatsordet monokrom handlar istället om att vara nedtonad – lugn, stillsam och försiktig. Att bara använda det som man behöver, som Shaker-rörelsen. Att njuta av vardagen och uppskatta små saker. Det kan ta sitt uttryck i företag som har avskalade verksamhetsförklaringar, på kanske bara en mening eller bara några ord.

Det andra motsatsparet är obsolet och futuristisk, som berör tekniken.

– Både det gamla och det nya är modernt. Både hand made och hightech tillhör framtiden och båda behöver varandra för att utvecklas, menade Henrik Mattsson.

Det är dock det tredje motsatsparet som han tycker är mest intressant: inkluderande och skepticism, som handlar om den mänskliga dimensionen. Inkluderande innebär att våga vara människa, att vara inkluderande och inneslutande och arbeta med våra sinnen.

– Ett exempel är när man skriver ett personligt brev till skattesmitare och vädjar till dem att betala skatt.

Skepticism handlar å sin sida om nej-sägare, som inte vill vara med på förändringsresan.

– Det är lite tonårsrevolt. Det finns en massa aggressivitet och ilska, där hämnd är en stark drivkraft. Man sätter på sig solglasögonen för att filtrera verkligheten, sa Henrik Mattsson.

Omvärldsanalys

Han lärde partsföreträdarna att göra en omvärldsanalys och framtidsspaning, genom att bläddra igenom tidningar som International Herald Tribune och New York Times, och lista ord från rubriker som man tror är viktiga inför framtiden. Övningen resulterade i en omfattande bruttolista på enstaka ord, som kunde delas in i områdena global, gränslös, oro, medmänsklighet och nationalistisk trend.

Henrik Mattsson kompletterade med ord som digitalisering och vetenskap.

– Det handlar om ekologi, teknologi och människa. Tre huvudspår som man måste gifta ihop, konstaterade han.

Paneldiskussion 

Seminariet avslutades med en paneldiskussion, då några partsföreträdare som deltagit i arbetsområdets utvecklingsprogram under 2015, reflekterade kring hur Henrik Mattssons framtidsspaningar påverkar myndigheter.

– Vi har myndigheter som är byggda på samhällen och system som är flera hundra år gamla. Det blir en kollision mellan en helt ny värld och gamla samhällslösningar. Jag tror att det kommer att finnas behov av att reformera, menade Tobias Steen, förändringsledare och arbetsgivarrepresentant på FMV.

– Vi ser redan nu hur globaliseringen står i kontrast till det nationella uppdraget på myndigheterna. Vi behöver blicka utåt mer och kunna möta allt mer aktiva medborgare, som förväntar sig service, konstaterade Anna Lindberg, Saco-S-ordförande på Kemikalieinspektionen.

Hon fick medhåll av Carolina Gomez Lagerlöf, huvudskyddsombud och Saco-S-företrädare på PRV.

– Vi har förväntningar på myndigheten om att vi ska skapa trygghet, vara experter och värna om lagen och samtidigt vara moderna och hänga med i tekniken. Vi måste se till att folk har möjlighet att besöka eller ringa till oss, och samtidigt vara tillgängliga på nätet, sa hon.