onsdag 9 december 2015
Göran Rosberg inledde sin föreläsning med ett citat av Charles Darwin: ”Det är inte de starkaste som överlever. Det är inte de mest intelligenta som överlever. Överlever gör de som bäst hanterar förändring.”
Även om Darwin pratade om arter passar detta väl in även på organisationer, menade Göran Rosberg.
Han har över 20 års erfarenhet av förändringsarbete och arbetar idag på EY, som ansvarig för en konsultgrupp som arbetar med förändringsledning.
– Förändringskommunikation handlar om att nå fram till mottagaren och få kanaler att fungera, något som ofta är svårt, sa Göran Rosberg.
Han menade att mycket kan gå snett i kommunikationen. Det kan handla om att kommunikationen är otydlig, kommer för sent eller för sällan, är anpassad efter fel målgrupp, för dramatisk eller felaktig. Irrelevant budskap och avsaknad av kommunikation är ytterligare saker som gör att det kan gå fel.
Göran Rosberg introducerade den så kallade Förändringskurvan, som illustrerar de olika stegen som krävs för att man ska acceptera och anpassa sig efter en förändring.
Det första steget handlar om Kännedom, att veta om att något ska hända. Därefter följer Förståelse, som kräver svar på frågan varför förändringen genomförs, Acceptera och, i bästa fall Engagemang, som handlar om att ta aktiv ställning för förändringen.
– Hit önskar man att samtliga utvalda intressenter kommer. Annars finns en risk för motstånd mot förändringen, oro och stress, sa Göran Rosberg.
För vissa intressenter kan det vara tillräckligt att nå till engagemang-nivån. Men det måste också finnas nyckelpersoner inom en organisation som tar sig högst upp på Förändringskurvan, förbi steget Anpassning till Ägarskap.
– Vissa personer i en organisation måste känna att de äger förändringen. Det kan vara såväl formella som informella ledare och både arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare.
Göran Rosberg gav deltagarna rådet att genomföra en intressentkartläggning innan man påbörjar ett förändringsarbete.
Då börjar man med att identifiera de intressenter som berörs av en förändring, och går sedan igenom och anger slutmål för hur högt upp respektive intressent bör komma på förändringskurvan.
– Det gäller att kommunikationen är genomtänkt. Olika intressenter har olika behov.
Göran Rosberg menade att en bra kommunikationsplan bör bestå av sex beståndsdelar:
Han gick igenom vilka kommunikationskanaler som man kan använda.
När det handlar om kommunikation från en sändare till många mottagare, kan exempel på kanaler vara stormöten, mejlutskick, podcast, intranät, roadshows, filmer och nyhetsbrev. Om det handlar om kommunikation från en sändare till en mottagare, kan det istället handla om personliga möten, faddersystem och system med förändringsledare.
När det istället är flera personer som ska kommunicera till en specifik mottagare, kan förslagslådor, enkäter och implementeringsgrupper vara tänkbara kanaler. Vid kommunikation från flera sändare till flera mottagare kan det istället handla om att skapa mötesplatser, ha workshops, använda rollspel, samverkansnoder och sociala medier som är specifik för organisationen.
