måndag 14 oktober 2024
För att skapa en hållbar arbetsmiljö krävs en helhetssyn där både fysiska, organisatoriska och sociala faktorer spelar in. Genom att investera i lärande, utveckla organisatoriska och sociala resurser, och skapa en miljö där kraven balanseras med rätt stöd, kan arbetsplatser främja ett positivt arbetsengagemang och samtidigt minska risken för utmattning. Nyckeln är att skapa en positiv spiral där lärande och förbättringar prioriteras, vilket leder till långsiktiga vinster för både individer och organisationer.
I dagens arbetsklimat har diskussionen kring arbetsmiljö och hållbarhet blivit allt mer central. Hur kan vi skapa en arbetsplats där medarbetarna inte bara klarar sina arbetsuppgifter, utan också trivs och utvecklas långsiktigt? Andrea Eriksson, professor vid avdelningen för ergonomi på KTH, tog upp några viktiga perspektiv på hållbart arbete, med fokus på organisatoriska och sociala resurser, kravhantering och betydelsen av lärandeprocesser.
Andrea Eriksson forskar främst om ledarskap och arbetsorganisation, och utveckling av hållbar och hälsosam arbetsmiljö.
Hållbarhet i arbetslivet innebär en balans mellan de krav som ställs på individen och de resurser som finns tillgängliga för att möta dessa krav. Det är viktigt att kraven inte överstiger individens förmåga att hantera dem utan att tappa resurser eller drabbas av utmattning. Hållbarhet handlar också om återhämtning, både mentalt och fysiskt. Utan tillräcklig återhämtning riskerar vi att förlora vår kapacitet att utföra arbete effektivt och med välmående i längden.
För att skapa en god arbetsmiljö är det avgörande att titta på både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön.
- Det organisatoriska perspektivet innebär att anpassa arbetsmiljön efter individers olika förutsättningar. Vi har alla olika stresströsklar och resurser för att hantera krav, vilket gör att en arbetsplats behöver erbjuda ett stödjande klimat där alla kan prestera optimalt, betonar Andrea.
Organisatoriska och sociala resurser spelar en central roll i att hantera arbetskrav. Det kan handla om kompetensutveckling, socialt stöd från kollegor eller ledarskap som skapar tydlighet och trygghet. Här kommer också lärandet in som en avgörande komponent. Att avsätta tid för lärande och förbättringsarbete är centralt för att utveckla de resurser som krävs för att möta kraven.
Krav och utmaningar på arbetsplatsen behöver inte nödvändigtvis vara något negativt. Många av oss presterar bättre under press, exempelvis när vi har deadlines att förhålla oss till. Utmanande arbetsuppgifter kan stimulera engagemanget och skapa en känsla av att vi utvecklas i vårt arbete. Men här är det avgörande att ha rätt resurser för att klara av dessa utmaningar, annars kan kraven istället leda till stress och utmattning.
Lärande är en nyckelfaktor för att både minska krav och utveckla arbetsengagemang. Utan tid för reflektion och förbättringsarbete blir det svårt att hantera långsiktiga krav och skapa hållbara arbetsförhållanden. Därför är det avgörande att arbetsplatser inte bara fokuserar på att lösa akuta problem, utan också avsätter tid för långsiktig utveckling.
Arbetsengagemang är ett tillstånd där individen känner kraft och energi i sitt arbete. Det är en form av välbefinnande som inte bara gynnar individen utan också organisationen i stort. Engagerade medarbetare presterar bättre och är mer benägna att stanna kvar på sin arbetsplats.
En utmaning är dock att skilja mellan hälsosamt och ohälsosamt arbetsengagemang. Överengagemang kan leda till utmattning, medan ett balanserat engagemang skapar positiva effekter för både individ och organisation. För att främja detta positiva engagemang är det viktigt att arbetsplatser erbjuder rätt stöd och resurser.
En av de största utmaningarna på många arbetsplatser är bristen på tydliga mål och prioriteringar. Många anställda upplever en hög arbetsbelastning men får lite vägledning i hur de ska prioritera sina arbetsuppgifter.
Kommunikation är avgörande för att skapa begriplighet i arbetet.
- När förändringar sker, exempelvis vid en omorganisation, är det viktigt att anställda förstår varför förändringen sker och hur det påverkar dem. Genom att skapa en öppen dialog och kontinuerlig kommunikation kan arbetsplatser öka både trygghet och engagemang, säger Andrea
Meningsfullhet är en annan viktig faktor för arbetsengagemang. Många som arbetar inom offentlig sektor har valt sitt yrke för att de vill bidra till samhället på ett positivt sätt. Det är därför viktigt att arbetet upplevs som meningsfullt, både genom arbetsuppgifterna och genom rättvisa och transparenta beslut. Goda relationer med kollegor kan också bidra till att skapa en mer meningsfull arbetsmiljö.
I dagens arbetsliv spelar arbetsengagemang och psykisk hälsa en central roll för medarbetares välbefinnande och prestation. Lågt arbetsengagemang kan på sikt leda till att anställda inte får möjlighet att utvecklas och därmed riskera negativ påverkan på deras mentala hälsa. Att sakna inflytande över sitt arbete är en avgörande faktor som kan skapa missnöje och stress.
Modellen som presenterades under föreläsningen visar tydligt att balansen mellan krav och kontroll är avgörande för hur vi hanterar arbetsbelastningen. Även om höga krav kan kompenseras med ett starkt stöd, finns det individuella skillnader i hur vi hanterar dessa krav beroende på erfarenheter och kompetens. Utöver krav- och kontrollmodellen finns även resursmodellen som inkluderar fler faktorer som påverkar individens förmåga att hantera arbetskrav.
Inom offentlig sektor är målstyrningen ofta komplex. Politiskt styrda verksamheter har ofta flera olika mål, vilket kan skapa konflikter. De resurser som tilldelas för att uppnå dessa mål motsvarar inte alltid de krav som ställs på verksamheten. Samtidigt har individen egna intressen och preferenser, vilket kan leda till att vissa uppgifter prioriteras lägre trots att de är viktiga för verksamheten.
- Att tydliggöra och konkretisera mål är därför en nyckel till att skapa en hållbar arbetsmiljö där alla medarbetare kan känna att de vet vad som förväntas av dem och hur deras arbete bidrar till de övergripande målen, påpekar Andrea.
Ett återkommande tema i föreläsningen var vikten av öppen och tydlig kommunikation, både uppåt och nedåt i organisationen. En tystnadskultur, där problem döljs, riskerar att skapa långsiktiga problem för organisationen. Det är också viktigt att arbetsgruppen har en kultur av tillit och öppenhet, där alla känner att de kan göra sin röst hörd.
Organisationer behöver vara uppmärksamma på tidiga signaler på stress, som ökad övertid, sämre kommunikation och beslutsfattande, och minskad arbetskvalitet. Genom att skapa strukturer där medarbetare kan uttrycka sina behov och känslor kan man arbeta förebyggande mot ohälsa och minska risken för långvarig stress och utbrändhet.
Andrea betonade vikten av att skapa en lärandekultur inom arbetsgrupper.
-Genom att regelbundet reflektera över hur arbetet kan förbättras och uppmuntra till öppen dialog skapas en stark grund för både individuellt och kollektivt lärande. Socialt kapital, det vill säga tillit och ömsesidigt stöd mellan kollegor, är också en viktig resurs som stärker arbetsgruppens förmåga att hantera utmaningar och förbättra arbetsmiljön, säger Andrea.
Under föreläsningen gavs också flera konkreta tips på hur man kan förbättra arbetsmiljön. Bland annat genom att skapa visualiseringsverktyg för att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som behöver prioriteras, till exempel genom färgkoder som signalerar vilka projekt som är i kris och vilka som fungerar bra. Att regelbundet avsätta tid för reflektion och att främja positiva sociala relationer, både inom och mellan avdelningar, är också viktiga steg mot en bättre arbetsmiljö.
