(Klicka på CC för undertexter.)

Ulrika Sundling konstaterade att samtidigt som internet ger otroliga möjligheter för informationsspridningen ställer det krav på användaren. Utvecklingen har gått så snabbt att lagstiftningen inte riktigt har hängt med.

– Näthat är inget brott i sig. Det kan vara förtal eller olaga hot, men ofta är inte internetkränkningar brottsliga. Det är ett samhällsproblem, sa hon och menade att lagstiftningen behöver anpassas så att skyddet mot dem som drabbas stärks.

Lagstiftningen har dock redan skärpts något. Bland annat genom att olaga integritetsintrång sedan 2018 är ett brott.

Förebyggande arbete

Ulrika Sundling menade att det i mångt och mycket handlar om att vara ordentligt förberedd för att kunna hantera näthatet. Det är man bland annat genom att se till att det finns kunskap om fenomenet på arbetsplatsen och personer med relevant utbildning. Erfarenheter från tidigare händelser bör tas tillvara inom organisationen.

Arbetsplatsen bör även ha gjort aktiva val för den digitala närvaron, i fråga om var och på vilket sätt man ska synas.

Tydliga handlingsplaner är av yttersta vikt. Det får inte finns någon tvekan om vem som ska göra vad, vem man kontaktar etc när det väl uppstår en incident.

Ulrika Sundling gav också rådet att googla sig själv och se vad som dyker upp. Samt att se över sitt sociala jag och vara uppmärksam på i vilken roll man är när man gör inlägg på sociala medier. 

Viktigt att säkra bevis

När man väl drabbas av näthat menade hon att det är viktigt att vara källkritisk. Att göra en egen analys och se var informationen kommer ifrån.

Ulrika Sundling betonade vikten av att säkra bevis när man utsätts för näthat – att notera e-postadressen bakom näthatet och att ta skärmdumpar.

– Man bör också spara själva meddelandet eftersom det kan finnas digitala spår bakom det, sa hon och menade att även om näthat ger en känsla av anonymitet lämnar alla spår på nätet.

Den som utsätts för näthat i arbetet bör omedelbart kontakta sin närmaste chef och säkerhetschefen. Det är också viktigt att rapportera händelsen till aktuellt forum och att i alla fall överväga att polisanmäla händelsen. 

Ytterligare information om näthat

Det som läggs ut på nätet riskerar att finnas kvar för alltid.

– Hatiska kommentarer följer med även om man flyttar. Om man ber Google att ta bort ett inlägg räcker det med att någon annan lägger ut det igen för att Google ska lägga tillbaka det, konstaterade Ulrika Sundling.

Hon hänvisade till mer information om hur man hanterar näthat på polisen.se, på datainspektionens webbsajt kränkt.se och på statens medieråds sajt nohate.se. Även Säkerhetspolisen, Säpo, har tagit fram en vägledning kring sociala medier.

– Det är ett samhällsproblem, inte bara ett ungdomsproblem, när näthatet nu har kommit in i arbetslivet, slog hon fast.