Kampanjen för 2020–2022 är inriktad på förebyggande av arbetsrelaterade belastningsbesvär. 

Belastningsbesvär kvarstår som en av de vanligaste typerna av arbetsrelaterade hälsoproblem i Europa.

Risker med anknytning till arbetsställning, exponering för upprepade rörelser eller för tröttande och smärtsamma arbetsställningar, bärande eller förflyttning av tunga bördor – alla dessa mycket vanliga riskfaktorer på arbetsplatsen kan ge upphov till belastningsbesvär.

Kampanjen intar ett övergripande synsätt på orsakerna till detta bestående problem. I samband med kampanjen strävar man efter att sprida information om ämnet, uppmuntra till en helhetsstrategi för att hantera problemet och erbjuda praktiska verktyg och lösningar som kan vara till hjälp på arbetsplatsnivå. 

Belastningsbesvär är ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen

I hela Europa drabbar belastningsbesvär miljontals arbetstagare och kostar arbetsgivarna miljarder euro. Att ta itu med belastningsbesvären bidrar till att förbättra arbetstagarnas liv, men det gynnar också företagen.

Orsaker till belastningsbesvär

De flesta arbetsrelaterade belastningsbesvär utvecklas över tid. Det finns i regel inte bara en orsak till belastningsbesvär. Ofta samverkar olika riskfaktorer, däribland fysiska och biomekaniska faktorer, organisatoriska och psykosociala faktorer samt individuella faktorer.

Fysiska och biomekaniska riskfaktorer kan innefatta följande:

• Hantering av laster, särskilt när man böjer och vrider sig.
• Repetitiva eller kraftfulla rörelser.
• Obekväma och statiska kroppsställningar.
• Vibrationer, dålig belysning eller kall arbetsmiljö.
• Arbete i snabbt tempo.
• Långvarigt sittande eller stående i samma ställning.

Organisatoriska och psykosociala riskfaktorer kan innefatta följande:

• Höga arbetskrav och låg grad av självbestämmande.
• Brist på pauser eller möjligheter att byta arbetsställning.
• Arbete i högt tempo, till exempel till följd av att ny teknik införs.
• Långa arbetsdagar eller skiftarbete.
• Mobbning, trakasserier och diskriminering på arbetsplatsen.
• Låg tillfredsställelse med arbetet.

Generellt kan alla psykosociala och organisatoriska faktorer (särskilt när de kombineras med fysiska risker) leda till stress, trötthet, ångest eller andra reaktioner som i sin tur ökar risken för belastningsbesvär.

Individuella riskfaktorer kan innefatta följande:

• Tidigare sjukdomshistoria.
• Fysisk kapacitet.
• Livsstil och vanor (till exempel rökning eller brist på motion).

Källa: Arbetsmiljöverket, Europeiska arbetsmiljöbyrån OSHA