Arbetsmiljö

”Hot mot statsanställda är ytterst ett hot mot demokratin”

Hedda Mann, chefsjurist Arbetsgivarverket. Foto: Catharin Bièsert.

den 24 augusti 2020

Långt ifrån alla statsanställda anmäler till sin arbetsgivare när de blir utsatta för hot, våld eller trakasserier kopplat till anställningen. Den typen av påverkansförsök är både ett arbetsmiljö- och demokratiproblem. Under Partsrådet webbinarium diskuterades vilket rättsligt skydd som finns i dag, vikten av systematiskt arbetsmiljöarbete och hur parterna vill att lagstiftningen ska förändras.

– Det finns ett högt pris att betala om vi inte kan hantera hot mot medarbetarna och förvaltningen.

Det säger Hedda Mann, chefsjurist på Arbetsgivarverket. Hon var tillsammans med Karin Lundin, chefsjurist på Akavia, inbjuden att tala under ett av Partsrådets webbinarium om arbetsmiljö. Ämnet för dagen var otillåten påverkan riktad mot statsanställda, det vill säga statsanställda som utsätts för våld eller hot eller trakasseras med syfte att påverka myndighetsbeslut.

– Den vanligaste formen är hot. Andelen har ökat något de senaste åren, säger Karin Lundin.

Jusek, som tillsammans med Civilekonomerna vid årsskiftet blev Akavia, har gjort flera undersökningar kopplat till otillåten påverkan bland de medlemmar som arbetar inom rättsväsendet och på myndigheter med mycket medborgarkontakt. I en undersökning från 2017 framkom att:

AFS 1993:2 är särskilt inriktad på våld och hot och tar bland annat upp frågan om utformning av arbetsplatser, säkerhetsutbildning av personal och hur man tar om hand personer som blir utsatta, säger Karin Lundin.

De båda chefsjuristerna understryker att det är viktigt att den som blir utsatt anmäler det till arbetsgivaren. Något långt från alla gör, endast 1 av 4 visar Juseks undersökningar.

– Det är otroligt viktigt att myndigheter har en bra struktur för hur man agerar när en medarbetare blir utsatt. Det kan göra att fler anmäler och då skulle vi ha en bättre helhetsbild av hur det ser ut. I dag finns det troligen ett stort mörkertal, säger Hedda Mann.

Utöver det preventiva regelverket gäller brottsbalkens regler precis som vanligt. Kapitel 17 tar särskilt sikte på brott mot allmänna tjänstemän.

Hedda Mann framhåller att hot och andra typer av otillåten påverkan finns inom alla typer av myndigheter. Utöver att vara ett potentiellt arbetsmiljöproblem är det också en demokratifråga. Om man som statsanställd känner sig så hotad att man börjar slira på legalitetsprincipen och likhetsprincipen finns en risk att allmänhetens tillit till myndigheter försvagas, säger hon i webbinariet.

Parterna vill se förstärkt rättsligt skydd 

Arbetsgivarverket skrev för ett år sedan en hemställan till regeringen om att förstärka skyddet för de statsanställda. Myndigheten vill att:

Akavia ställer sig bakom detta och vill även att det ska bli svårare att få tag på tjänstemäns personuppgifter.

– I dag krävs en konkret hotbild för att skydda uppgifter. Akavia vill att det ska finnas ett skydd för mer abstrakta hot, till exempel att man har en särskilt utsatt tjänst, säger Karin Lundin.

Karin Lundin. Foto: Angelica Lönnberg Gavazzeni

Regeringen har sedan dess beslutat att tillsätta en utredning som bland annat ska titta på vilka samhällsfunktioner som är i behov av ett ytterligare straffrättsligt skydd och hur ett sådant i så fall bör utformas. Utredningen ska vara klar i november 2021.

Relaterat innehåll