onsdag 15 oktober 2025
Nästan tio år efter metoo-rörelsen har mycket förändrats – men inte allt. Policys och rutiner har stärkts, men beteenden tar längre tid att ändra. Arbetet mot sexuella trakasserier är långt ifrån färdigt, och fokus krävs på förebyggande insatser och stöd till dem som drabbas. Det säger arbetsrättsjuristen och forskaren Lena Svenaeus i Partsrådspodden, där hon samtalar om diskrimineringslagen och aktiva åtgärder.
Sexuella trakasserier har länge varit en svår och förbisedd fråga i arbetslivet.
Trots att jämställdhetslagstiftningen började utvecklas på 1970-talet dröjde det många år innan Sverige fick ett tydligt förbud mot sexuella trakasserier, vilket infördes i den då nya diskrimineringslagen som ersatte jämställdhetslagen.
– Motståndet har ofta bottnat i förnekelse, med påståenden som "det här är inget problem på vår arbetsplats", berättar Lena Svenaeus.
Med aktiva åtgärder menas det systematiska arbete som arbetsgivare ska bedriva för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.
När metoo-rörelsen exploderade för snart tio år sedan väcktes ett globalt uppvaknande. Medvetenheten ökade, och många arbetsplatser tog initiativ till att förbättra sina policys och rutiner – särskilt inom kultursektorn.
Resurserna till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och andra aktörer utökades, och flera utbildningsinsatser genomfördes.
– Metoo innebar en tydlig förändring i hur frågan uppmärksammas, säger Lena. Många arbetsgivare började ta problemen på allvar och efterfråga kunskap och stöd för att agera rätt.
Trots dessa framsteg går förändringen av beteenden långsamt. Utsatta grupper, särskilt yngre kvinnor i osäkra anställningar, fortsätter att drabbas.
Internationella och nationella rapporter visar frustration över att problemen kvarstår, trots den initiala optimismen efter metoo.
– Rörelsen har bidragit till ökad medvetenhet och flera konkreta åtgärder, men arbetet för att eliminera sexuella trakasserier är långt ifrån färdigt. Det krävs fortsatt fokus på förebyggande arbete och stöd till dem som utsätts, särskilt i miljöer med stora maktobalanser, avslutar Lena.
Sexuella trakasserier ansågs vara ett brott och förbjöds delvis i andra lagar, men det fanns ingen bred, sammanfattande lag som klargjorde att det var diskriminering att utsättas för det.
Diskrimineringslagen 2009: Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen i kraft. Denna lag ersatte den tidigare jämställdhetslagen och flera andra lagar som berörde diskriminering.
Förbjudna diskrimineringsgrunder: Diskrimineringslagen listar sju diskrimineringsgrunder. Sexuella trakasserier inkluderades som en form av diskriminering, vilket innebar ett mer explicit och omfattande förbud mot sådana handlingar på arbetsplatser, inom utbildning och inom andra områden som omfattas av lagen
I samtalet med Partsrådspodden lyfter Lena vikten av aktiva åtgärder – det systematiska arbete som arbetsgivare enligt diskrimineringslagen ska bedriva för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.
”Det handlar om att inte bara reagera när något händer, utan att hela tiden arbeta förebyggande med kultur, rutiner och ledarskap,” säger hon.
Vill du höra mer om hur arbetsgivare kan arbeta aktivt mot sexuella trakasserier och diskriminering?
Partsrådet bjöd in Lena Svenaeus till ett samtal som resulterade i två poddavsnitt om diskrimineringslagen och aktiva åtgärder.
Lyssna på Partsrådspodden här:
Partsrådet har ett stödmaterial som ska ge stöd i det förebyggande arbetet med aktiva åtgärder mot sexuella trakasserier och diskriminering.
Syftet med det digitala stödmaterialet är att stärka kunskapen och visa praktiska sätt att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö, där vi tillsammans tar aktiva steg mot en arbetsplats fri från trakasserier och diskriminering.
Genom ett gemensamt angreppssätt blir materialet ett verktyg för lokala parter, oavsett om du jobbar i samverkansgrupper, arbetsmiljögrupper eller jämställdhetskommittéer.
Det digitala stödmaterialet hittar du här.
Kontakta gärna Partsrådet för mer information.
Har ni använt Partsrådets digitala stödmaterialet Aktiva åtgärder? Då har ni värdefulla erfarenheter som kan ge inspiration och nya idéer till andra myndigheter.
Vill ni dela med er och bidra till att sprida goda exempel? Hör gärna av er till info@partsradet.se
Partsrådet har också en digital tjänst, Inkluderande arbetsmiljö, som fokuserar på frågor kring hur en statlig organisation kan skapa likvärdiga förutsättningar för alla medarbetare. Tjänsten är uppdelad i tre delar: kunskapsdel, syn på möjligheter och hinder samt planering, genomförande och utvärdering av åtgärder.
Det finns poddar och artiklar kopplade till Inkluderande arbetsmiljö;
BESTA-vägen är ett metodstöd som Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko tagit fram som stöd till lokala parter i sitt lokala lönebildningsarbete i den del som handlar om att säkerställa att det inte uppstår osaklighet i lönesättningen på grund av kön.
