Calle Rosengren är universitetslektor och föreståndare för Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. Han arbetar med forskningsprojektet ”Ska du gå hem redan?”, som handlar om hur man kan ta fram och vidmakthålla spelregler för var och när man ska arbeta, i ett arbetsliv som präglas av nya gränser och otydlighet.

Han menar att normer från bondesamhället och industrisamhället fortfarande påverkar oss i dagens arbetsliv. För bonden var arbetet relaterat till arbetsuppgiften och all tid var möjlig arbetstid. Det var egenarbete och egen kontroll av arbetet. Steget över till industrisamhället innebar lönearbete med arbetstid tydligt avgränsad från fritid. Den arbetade tiden snarare än resultatet låg i fokus, och närvaro och synlighet på arbetsplatsen var därför viktigt.

– Idag, i ”den nya ekonomin”, präglas arbetet av stort tjänsteinnehåll. Det är ett teknik- och kunskapsintensivt arbete med hög individualisering, uppgiften är i fokus och vi är inte så utbytbara. Ingen gör mitt arbete om jag är sjuk eller vabbar. Samtidigt finns normer från industrisamhället med förväntningar på att man ska vara på arbetet under arbetstiden, säger Calle Rosengren.

Oklara förväntningar

Calle Rosengren hänvisar till sin egen forskning, där han har intervjuat avdelningsföreståndare på ett landsting som nyligen fått förtroendearbetstid. Flera av dem upplevde så starka förväntningar från kollegerna att vara på plats, att de kom till arbetet tidigt och gick hem sent – och utöver detta hade ”förtroendet” att ta med sig arbetet hem. Vissa av de intervjuade avdelningsföreståndarna valde efter ett tag att gå tillbaka till den vanliga flexklockan.

Han berättar även om en kommunal förvaltning, där man i syfte att locka till sig yngre medarbetare införde förtroendearbetstid. När de unga nyanställda sedan fanns på plats, och kom sent till jobbet och arbetade hemifrån, uppstod konflikter på arbetsplatsen.

– Det fanns förväntningar på att de anställda skulle vara på arbetsplatsen, säger Calle Rosengren.

Han menar att det är viktigt att diskutera vad förtroendearbetstid betyder på den aktuella arbetsplatsen, så att förväntningarna blir tydliga. Det är ofta oklarheten om vad som förväntas som skapar problem.

Sätta gränser och hitta strategier

Calle Rosengren lyfter fram behovet av att sätta gränser och hitta strategier eller ritualer för att klara balansen mellan arbete och fritid – och kunna ta tillvara på de positiva aspekterna av ett mer flexibelt arbetsliv.

Exempel på strategier för att avgränsa arbete från fritid kan vara:

• att ställa undan sin arbetsväska och byta kläder när man kommer hem
• att införa arbetsfria zoner i hemmet
• att inte ta med jobbtelefon eller dator på helger
• att bestämma sig för att man bara får arbeta under vissa avgränsade tider när man arbetar hemifrån.

För chefer kan det vara viktigt att tänka på vilka signaler man ger till sina medarbetare, och till exempel inte skicka jobbrelaterade mejl på kvällar och helger.

Den som arbetar hemifrån bör fundera över var man sitter och arbetar. För den som ofta arbetar i sängen eller vid köksbordet, kan dessa möbler komma att förknippas med arbete, vilket gör att det kan vara svårt att koppla bort tankar på arbetet även under fritiden.

– Det fungerar ofta bra att arbeta vid till exempel köksbordet. Problemet uppstår när arbetet blir jobbigt. Det är då gränserna behövs.

Riktlinjer på arbetsplatsen

Han ser risker med att låta arbetslivet invadera fritiden, och till exempel arbeta fast man är sjuk.

– Möjligheten att kunna vara sjuk är i sig en viktig friskfaktor. Om man får vila under vissa avgränsade perioder, klarar man av det mesta.

Calle Rosengren betonar vikten av att ha tydliga riktlinjer på arbetsplatsen vad gäller tid och plats för arbetet, och att diskutera detta i arbetsgruppen, så att inte varje individ behöver ta ställning till detta själv.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, som trädde i kraft den 31 mars 2016, finns en paragraf (12) som avser arbetstid. Där slås bland annat fast att ”arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna”, inte minst med tanke på de långtgående möjligheterna att ”utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar”.

Läs mer om Calle Rosengrens forskning på www.skadugahemredan.se.

Att diskutera på arbetsplatsen

• Finns det gemensamma spelregler på arbetsplatsen för hur man hanterar att vara tillgänglig i arbetet?
• Vad finns det för risker respektive positiva aspekter med det ”gränslösa arbetet”?