Arbetsmiljö

Webbinarium 30 november 2021: Utmattningssyndrom – upptäcka och komma tillbaka

Foto: VGR

den 30 november 2021

Hur uppmärksammar man tecken på utmattning i tid? Och vilka faktorer bidrar till en snabbare återgång för den som drabbats? Detta berättade Kristina Glise om vid ett av Partsrådets webbinarier.

Kristina Glise är medicine doktor och överläkare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg. Hon har studerat hundratals patienter med utmattningssyndrom och deras sjukdomsförlopp över tid. Under webbinariet delade hon med sig av resultaten från de studier som hon och andra forskare har gjort om utmattningssyndrom. Hur uppmärksammar man tecken på utmattning i tid? Och vilka faktorer bidrar till en snabbare återgång för den som drabbats?

Nedan följer en film från webbinariet direkt följd av en artikel på samma ämne.

Långvarig stress leder till symtom

– Den psykiska ohälsan har ökat sedan 1990-talet, både i den hög- och lågindustriella världen, säger Kristina Glise.

– Alla drabbas av psykisk ohälsa till och från. Om den är kortvarig så går den obemärkt förbi, men om stressbelastningen blir långvarig så får vi olika symptom. Beroende på vem vi är så känner vi psykiska symptom som ångest eller nedstämdhet, men vi kan också få problem med huvudvärk, muskelvärk, ont i magen eller andra kroppsliga symptom. En del får också beteendeförändringar som irritabilitet.

Den som är drabbad söker ofta vård för symptomen, men om man inte kommer fram till vad som orsakar dem så kan det sluta med att personen får utmattningssyndrom.

– De mest framträdande symptomen på utmattningssyndrom är energibrist som inte går över vid vila, kognitiv nedsättning och en överkänslighet mot stressbelastning.

Vägen tillbaka

Prognosen för den som drabbats av utmattningssyndrom är god – men vägen tillbaka är ofta lång. Forskningen visar att symptomen på ångest och depression tar 12 till 18 månader att återgå till nivå med befolkningen i övrigt. En tredje del har dock kvar andra symptom på utmattning och utbrändhet efter 18 månader – och en fjärdedel fortfarande efter 7 år. Andelen som återgår till arbete ökar med tiden, men många är fortfarande sjukskrivna flera år efter diagnos.

– Det här var någonting som fick oss att bli bekymrade över den behandling vi gav.

Kristina Glise och hennes kollegor ville därför sätta behandlingen de gav på prov. Så utöver den vanliga behandlingen gav de patienterna extra behandling för de saker som de hade problem med. Men det visade sig inte göra någon skillnad i sjukskrivning alls.

– Vi kom fram till att det förmodligen är tiden med möjlighet till återhämtning det handlar om, men många studier visar även att åtgärder på arbetsplatsen har en effekt på sjukskrivningens längd.

Arbeta preventivt

För att förhindra utmattning är det viktigt att man uppmärksammar tecknen i tid. Kristina Glise rekommenderar ett preventivt arbetssätt med regelbundna screeningundersökningar på arbetsplatsen.

– Man kan ha god hjälp av företagsvården i det här arbetet. De kan hjälpa till med att genomföra och tolka resultatet av undersökningarna, men också föreslå insatser som anpassning av arbetet, prioriteringar och förebyggande sjukskrivningar.

Även som chef kan man försöka identifiera anställda med risk. Den viktigaste signalen är att det skett en förändring hos den anställda: ändrat beteende, trötthet efter ledighet, konflikter och upprepade fel i arbetet.

– När den anställda inte är som vanligt ska man ta ett samtal, och man kanske behöver ta flera samtal, för den drabbade saknar ofta sjukdomsinsikt och förnekar de symptom som man lyfter upp att man har sett.

Relaterat innehåll