Nedan följer en film från workshoppen direkt följd av en artikel på samma ämne.

Klicka på CC för textning.

– Kraven på arbetsgivare är desamma, men vi hoppas att vi har förtydligat reglerna genom att fokusera på hur organisationen ska se ut och vad arbetsgivare ska göra när man behöver arbetsanpassa för en arbetstagare.

Det säger Pia Schyberg, sakkunnig handläggare i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket. Hon är en av de personer som har arbetat med myndighetens nya föreskrifter om arbetsanpassning (AFS 2020:5), som ersätter de tidigare Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1).

Vad innebär arbetsanpassning?

Arbetsgivare ska genom det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) se till att arbetet inte leder till ohälsa för arbetstagarna. När detta inte är tillräckligt för den enskilda arbetstagaren träder föreskrifterna om arbetsanpassning in. Till exempel ingår i SAM att säkerställa att alla arbetstagare har en ergonomiskt bra stol, men om en arbetstagare behöver en annan typ av stol för att kunna utföra sitt arbete reglerar föreskrifterna om arbetsanpassning detta.

I SAM ingår också att göra arbetsplatsen så tillgänglig som möjligt för alla. Men om en arbetstagare har någon form av funktionsnedsättning som påverkar förmågan att utföra arbetsuppgifterna – oavsett var den har uppstått – har arbetsgivaren en skyldighet att anpassa arbetssituationen.

Arbetsanpassning kan till exempel innebära att en arbetstagare får särskilda tekniska hjälpmedel, andra arbetstider, möjlighet att arbeta mer avskilt och ostört eller en lägre arbetsbelastning – under en period eller under längre tid.

– Utgångspunkten är att arbetsgivaren ska anpassa arbetsuppgifter och arbetsmiljö så mycket som det behövs för att arbetstagaren ska kunna fortsätta att genomföra sina arbetsuppgifter. Arbetsmiljölagen säger dock inte hur mycket eller på vilket sätt en arbetsgivare är skyldig att arbetsanpassa, utan det är arbetsgivarens ansvar att komma fram till, säger Pia Schyberg.

Förtydligade och mer konkreta föreskrifter

De nuvarande föreskrifterna är från 1994 och många arbetsgivare har varit osäkra på vad som krävs av dem när det kommer till arbetsanpassning och rehabilitering efter sjukfrånvaro.

– De nya föreskrifterna innebär egentligen inga förändringar gällande vilka skyldigheter en arbetsgivare har gentemot en arbetstagare som behöver arbetsanpassning. Däremot är de mer konkreta – gällande organisationen kring arbetsanpassning och vad arbetsgivaren ska göra när arbetsanpassningen ska genomföras, säger Pia Schyberg.

Flera av förändringarna handlar också om att undvika dubbelreglering. Sådant som redan regleras i Arbetsmiljölagen eller SAM-föreskrifterna ska inte vara med i AFS 2020:5.

En annan förändring är att den så kallade alkoholparagrafen är borttagen i de nya föreskrifterna. Men det innebär ingen skillnad mot tidigare när det gäller arbetsgivarens skyldigheter gentemot en arbetstagare som har missbruksproblem. Om en arbetstagare genomgår en behandling, och det påverkar arbetsförmågan, är arbetsgivare skyldig att följa föreskrifterna på samma sätt som vid andra funktionsnedsättningar.

– Många har felaktigt uppfattat att arbetsgivaren enligt Arbetsmiljölagen är skyldig att betala behandling av missbruk. Så är det inte. Däremot finns det kollektivavtal som reglerar det här, säger Pia Schyberg.

Vägledning för att förenkla det praktiska arbetet

I samband med att de nya föreskrifterna börjar gälla lanserar Arbetsmiljöverket även en vägledning. I den beskrivs olika lämpliga sätt att följa reglerna och den kommer att finnas tillgänglig på Arbetsmiljöverkets webbplats. Vägledningen vänder sig främst till arbetsgivare, men Pia Schyberg hoppas att även andra intresserade kan ha nytta av den.

– Vägledningen är inte huggen i sten, utan kommer vid behov kompletteras och förändras. Har man frågor om föreskrifterna eller vägledningen är man också varmt välkommen att kontakta oss på Arbetsmiljöverket.

Workshoppen genomfördes den 27 maj 2021.