Hållbart arbetsliv

Livslångt lärande – en demokratifråga

Anna Westling. Foto: Angelica Lönnberg Gavazzeni.

måndag 14 september 2020

Möjligheten att kunna utvecklas genom hela yrkeslivet är en demokratifråga – lika viktig för individen som för organisationens hållbara utveckling. Inte minst är det viktigt att skapa förutsättningar till lärande och utveckling på arbetsplatsen. Det har Partsrådet tagit fasta på i tjänsten Lärande i förändring, som beräknas kunna avropas till årsskiftet.

I det fjärde globala målet slår FN fast att utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Målet handlar om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och att främja livslångt lärande för alla.

Under vårens pandemi har lärande kommit i tydligt fokus när man i många verksamheter tvingats att snabbt förändra arbetssätt och lösa problem tillsammans.

– Vi i Sverige har varit duktiga på att tänka på livslångt lärande som en rättighet. Idag behöver vi förstå och titta på vårt och organisationens lärande och utveckling på ett nytt sätt, tillsammans med kolleger, dagligen, säger Caroline Sahlborn Stiernstedt på konsultföretaget Gro.

Caroline Sahlborn Stiernstedt

Gro är organisations- och ledarskapskonsulter som på uppdrag av Partsrådets program Hållbart arbetsliv utvecklar tjänsten Lärande i förändring.

Tanken med tjänsten är att den ska stärka parternas förmåga att prata om lärande och engagemang för att tydligare se sina roller och gemensamma ansvar för verksamhetens utveckling. Den färdiga tjänsten kommer att innehålla inspirationsmaterial, process- och ledningsstöd och samtalsunderlag. Det blir både handfasta verktyg och en metodik för dialog. Om allt går enligt planerna ska myndigheterna kunna avropa tjänsten från årsskiftet 2020/2021.

– Vi vill ta steget från kompetensförsörjning till lärande. Vi vill bidra till att öka dialog och reflektion kring hur organisationen tänker kring lärande idag och för framtiden. Med den nya tjänsten vill vi bidra till ökad samlad förståelse för vilka frågor som drivit lärande och utveckling tidigare, till var lärandet sker idag och vilka förutsättningar som behövs för lärande för individ, grupp och organisation. Tidigare har man som organisation ofta fokuserat på medarbetares behov av teknisk kompetens, att jag till exempel behöver lära mig Excel eller gå en kurs i juridik. Nu tittar vi istället på det adaptiva lärandet – hur jag lär mig, vilka förmågor jag behöver för att lära och mogna som individ, vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att jag som medarbetare ska vara mitt bästa jag och tillsammans med min grupp lära och utvecklas i samklang med min organisations utveckling.

Caroline Sahlborn Stiernstedt menar att det främsta lärandet sker konstant i de grupper som man arbetar i.

Statliga verksamheter som är intresserade av Lärande i förändring kan redan nu anmäla sitt intresse till Partsrådet (projektkoordinator Farhia Bile) för att delta i de pilotworkshoppar som kommer att genomföras under hösten. Partsrådet kommer att ha samtal om hur den nya tjänsten kan utformas med samverkansgrupper på olika nivåer på myndigheter. 

– Att stötta en organisation i förändring är i högsta grad en partsgemensam fråga. Nu söker vi därför myndigheter som vill genomföra pilotworkshoppar med oss för att både lära sig själva och tillsammans med oss bidra till en tjänst som stöttar utveckling och lärande i och för verksamheten, säger Caroline.

Rubriken på workshopparna är Hur tänker vi kring lärande idag och för framtiden – ett samtal i samverkansgruppen/-grupperna om vår utveckling, våra roller och vårt ansvar.

Även Anna Westling, förhandlare och rådgivare på Akavia samt representant för Saco-S i arbetsutskottet för Partsrådets program Hållbart arbetsliv, lyfter fram betydelsen av ett livslångt lärande.

Hon ingår i Nordiska ministerrådets nätverk Nordiskt nätverk för vuxnas lärande och sitter med i en arbetsgrupp som fokuserar på lärande i arbetslivet.

– Akademikerna har tidigare fått klara sig själva, man har inte sett den gruppen som något problem. Men nu ser vi att även akademiker behöver kompetensutveckling för att  kunna få de nya jobben. Ett längre arbetsliv ställer andra krav på ständigt lärande och kompetensutveckling,vilket även gäller för akademiker.

Här finns det en tydlig demokratisk aspekt, menar hon.

– Arbetet är en så viktig del av en persons liv. Om man hamnar utanför på arbetsmarknaden finns risk för att man tappar kopplingar till samhället. Livslångt lärande är en del i att kunna behålla en anställning och att ha en anställning är en viktig del i en demokrati.

Läs mer om den nya synen på utbildning i Skolverkets rapport.

Jag guidar dig gärna.
Vad letar du efter?
Partsguiden AI är tillgänglig
0/180
Lämna inte ut personlig information. Integritetspolicy