RALS-T är ett tillsvidareavtal mellan Saco-S och Arbetsgivarverket om löner och lokal lönebildning. Eftersom avtalet gäller tills vidare kan lokala parter ha ett flerårigt perspektiv när lönerna skall revideras. Långsiktigheten gör det lättare att möta utmaningar med kompetensförsörjning, omvärldsfaktorer eller om myndigheten får ett utökat eller förändrat uppdrag.

De lokala parterna kan också arbeta på med förberedelser och lönerevision utan att behöva vänta på de andra parterna på statlig sektor. RALS-T tecknades 2010 bland annat just för att underlätta den lokala lönebildningen och skapa förutsättningar för en kontinuerlig och långsiktig löneprocess. 

– Ett tillsvidareavtal ger alldeles särskilda förutsättningar för det, säger Anders Stålsby.

Anders Stålsby, Åsa Pyka och Mårten Pappila från Arbetsgivarverket höll i seminariet tillsammans med Anna Steen och Andreas Nyström från Saco-S.

Inga fastslagna löneökningar

Det finns inget centralt avtalat löneutrymme i RALS-T-avtalet, utan det bygger på lokal lönebildning. Medarbetarens prestation i relation till verksamhetens mål avgör vilken lön han eller hon får. Lönen ska enligt avtalet också stimulera och motivera medarbetarna och göra det möjligt att rekrytera nödvändig kompetens.

Medarbetarna ska veta på vilken grund deras lön sätts. Det skall ske genom lönesamtal, utvecklingssamtal och dagliga konversationer.

– Jag som medarbetare behöver veta vad jag kan göra för att påverka mina resultat och påverka min löneutveckling, säger Anna Steen.

Förbered ordentligt

Innan lönerna sätts ska parterna diskutera myndighetens lönebild och vilka förändringar av den de vill se. Arbetsgivaren presenterar hur lönerna samt verksamhetens mål och resultat ser ut.

Här behöver man enligt Åsa Pyka bland annat titta på om medarbetare slutar på grund av lönen eller andra orsaker i ett till exempel avslutssamtal, och hur lätt det är att rekrytera nya medarbetare.

– Lägg alltid ordentligt med tid på detta steg och ha ett långsiktigt perspektiv kring lönebilderna, råder hon.

BESTA, Befattningsgruppering för statistik, gör en indelning i grupper utifrån arbetsuppgifter och deras nivå i komplexitet. Den är en grund för den pålitliga partsgemensamma lönestatistiken på det statliga området.

– Det är hög kvalitet på denna statistik eftersom den baseras på registerdata. Det är den bästa lönestatistiken som finns på svensk arbetsmarknad, säger Mårten Pappila.

Statistiken är för grupper

Om få medarbetare har vissa arbetsuppgifter kan man behöva komplettera lönebilden med statistik från exempelvis SCB.

– Lönestatistiken är till för att jämföra grupper, inte individer. Den är till för att ge en helhetsbild och inte för att se om enskilda medarbetare ligger fel i lön, säger han.

När fack och arbetsgivare diskuterar förändringar i lönebilden bör man lyssna på varandras argument och sträva efter att nå samsyn.

De centrala parterna tar aldrig över de lokala parternas roll. Men de finns till hands om de lokala parterna behöver hjälp att gå vidare.

När lönerevisionen till slut är klar så är det dags för avstämning och uppföljning.

– Gör den i nära anslutning till lönerevisionen så att erfarenheterna är i färskt minne, säger Åsa Pyka.

Här gäller det att fånga upp vad som fungerade bra och vad som behöver utvecklas. Till exempel om de prioriteringar man kommit överens om verkligen fick genomslag i lönerna.

Omvärldsanalys på centrala studiestödsnämnden CSN

Företrädare för de lokala parterna vid CSN berättade om sitt lönebildningsarbete under seminariet. De arbetar bland annat aktivt med omvärldsbevakning. Förutom den partsgemensamma lönestatistiken analyserar de även den lokala arbetsmarknaden. De tittar också på Arbetsförmedlingens regelbundna analyser av bristyrken.

På CSN lämnar cheferna information till en lokal BESTA-grupp om förändringar som skett och vad de tror behöver ändras. Koderna revideras två gånger per år i samband med statistikinsamlingen till Arbetsgivarverket.

Efter CSN-företrädarna berättat om hur de arbetar fick seminariedeltagarna information om det stödmaterial om RALS-T som Saco-S och Arbetsgivarverket gemensamt tagit fram (”Ett löneavtal som visar vägen"). Det innehåller bland annat diskussionsfrågor – som hur parterna kan bygga ett konstruktivt och långsiktigt samarbete och vilka frågor man skall diskutera tillsammans och var för sig.

Seminariet avslutades med att deltagarna delades in i grupper för att diskutera framgångsfaktorer i sitt lokala lönebildningsarbete och hur man kan stärka långsiktigheten i lönebildningsprocessen. Några framgångsfaktorer i lönebildningsarbetet som kom fram var just långsiktighet och att arbeta med omvärldsbevakning.