Tidigare området Innovation och utveckling

Vad Nobelpristagarna kan lära oss om kreativitet

Albert Einstein, teoretisk fysiker som tilldelades Nobelpriset 1921.

måndag 18 februari 2019

När det kommer till kreativa och innovativa processer finns det mycket att lära av Nobelpristagare och deras sätt att arbeta. Det menade entreprenören Tobias Degsell under ett frukostseminarium arrangerat av Partsrådet. Bland annat har han sett att lärosäten där nobelpristagare är verksamma arbetar för att åstadkomma ”krockar” mellan olika kompetenser och erfarenheter. På så sätt skapas kreativitet och nytänkande.

Tobias Degsell har en bakgrund som curator på Nobelmuseet och för honom symboliserar pristagarna framgångsberättelser om hur man tänker och framförallt gör nytt. Det som förenar dem, menar han, är kreativitet – ett omstritt begrepp.

– Många är av den uppfattningen att kreativitet inte är till för vanliga människor. Men jag skulle säga att kreativitet är typiskt mänskligt, den finns i vårt DNA, sa han på ett frukostseminarium som Partsrådets arbetsområde Innovation och utveckling anordnade.

Tobias Degsell talade vidare om att kreativitet lägger grunden för förändrings- och förbättringsarbete, något som går helt i linje med mänskligt beteende då vi hela tiden strävar efter att just förbättra. Vår tendens att bli rastlösa och missnöjda är ett gynnsamt bränsle för att driva utveckling och förändring framåt.

Utöver kreativitet finns det fler ord som karakteriserar Nobelpristagare och deras arbetsprocess. Kommunikation, vision och hårt arbete är några av dem. Envishet är ett extra viktigt ord, särskilt i vår moderna tid, menade Tobias Degsell.

– Idag när allt ska gå så rasande fort är det viktigt att komma ihåg att riktigt svåra, komplicerade saker tar längre tid än vad vi tror. Ger du då upp i processen kommer du inte att gå i mål. Här kan man verkligen inspireras av Nobelpristagare som ofta visar prov på en enorm envishet.

Samverkan och mångfald

Enligt Tobias Degsell är det viktigaste ordet av alla ”samarbete”, något som Nobelpristagare ofta tar fasta på. Det är i kombinationen av kompetenser och egenskaper som den verkliga kraften finns. Naturligt för människan är att sälla sig till likasinnade, men att omge sig med personer som är precis likadana som en själv är kontraproduktivt – kanske till och med farligt.

En fruktbar samverkan menar Tobias Degsell består av tillit och mångfald.

– Riktig mångfald handlar inte om någon slags välgörenhetsverksamhet, utan om effektivitet. Resultaten blir bättre om perspektiven är fler.

Han menar att en organisation som Partsrådet spelar en så stor roll eftersom den samlar människor med olika bakgrunder och synvinklar.

Tobias Degsell har rest till Cambridge i Storbritannien för att ta reda på varför universitetet lyckats generera flest Nobelpristagare i världen. Även om tradition och anor väger tungt brottas universitetet med exakt samma utmaning som andra lärosäten – att studenterna umgås med likasinnade. Som ett svar på detta anordnar Cambridge så kallade ”high table dinners”, där närvaron är obligatorisk och gästerna inte har någon bestämmanderätt över sin bordsgranne. Den här typen av krockar skapar meningsfulla utbyten mellan olika områdesfält.

Samma sorts grogrund för utväxling har Tobias hittat hos Bell Labs, ett forskningsföretag inom telekommunikation där även upptäckten av lasern gjordes och dit bland annat Arthur Ashkin, 2018 års Nobelpristagare i fysik, är knuten. Deras huvudkontor, som byggdes på 50-talet, designades enligt principen att ingenjörer och forskare skulle ”krocka” med varandra i korridorerna och laboratorierna.

För att partsföreträdare likt Cambridge och Bell Labs ska kunna realisera oväntade möten menar Tobias Degsell att betydelsen av samtalet och av olika perspektiv behöver tydliggöras.

Disruption och broar

Med tanke på den tekniska utvecklingens framfart menar Tobias Degsell att man ska vara försiktig med att säga ”det går inte”. Saker som en gång i tiden var omöjliga är idag genomförbara och vem vet vad som väntar i framtiden. Om man återigen ser till årets Nobelpris i fysik har de tre forskarna belönats för en precis och komplex laserteknik som är minst sagt ljusår från 60-talets laser. Ett annat exempel är internet som i sin linda bestod av ett stort, otympligt maskineri med ytterst få funktioner och som idag är en stor del av vårt sätt att leva.

Talar man om teknisk utveckling och innovation dyker ofta begreppet disruption upp.  Vid närmare analys kan man konstatera att disruptionen, störningen, nästan aldrig sker i det egna ekosystemet. Som människor tangerar vi att alltid röra oss i våra egna ekosystem och aldrig kliva över gränsen, men då missar vi också det som händer utanför och som kunnat ge oss livsviktiga insikter.

Tobias Degsell lyfte fram Stockholm som exempel på hur det här beteendet går att motverka. Hemligheten menar han vilar i sättet huvudstaden är uppbyggd. Stockholm består av ett antal öar som förbinds med broar – och broarna är svaret på framgången.

– Framtiden handlar inte om fler lagar, regler och murar. Framtiden handlar om att bygga broar. Vi behöver fler människor, inte färre, som vill och vågar vara med och skapa framtiden, sa han.

Relaterat innehåll