Samverkan

Lokala samverkansavtal: Stegvis process ger kvalitet

Alla deltagarna samlade tillsammans. Foto: Catharina Biesèrt

fredag 22 november 2019

Med utgångspunkt i ramavtalet Samverkan för framtiden har fem myndigheter deltagit i en workshopserie för att ta ett kliv framåt i utvecklingen av ett lokalt samverkansavtal. Under fem heldagar fick deltagarna från Skolinspektionen, Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Diskrimineringsombudsmannen och Statens historiska museer stöd av processledare för att partsgemensamt arbeta sig igenom de fem faser som ingår i Partsrådets processverktyg.

På Skolinspektionen har man haft samverkansavtal sedan myndigheten bildades 2008. Nu har det blivit dags att revidera avtalet och anpassa det efter det centrala samverkansavtalet ”Samverkan för framtiden”.

För att få hjälp på vägen har myndigheten deltagit i den workshopserie som Partsrådets arbetsområde Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå har tagit fram. Vid fem workshopdagar från april till september har myndigheterna fått ta del av de olika stegen i processen mot ett samverkansavtal.

– Det har varit positivt att få träffa andra organisationer och höra vad de tycker är svårigheter och utmaningar. Vi är ju egentligen ganska ensamma i det här arbetet i våra verksamheter, säger Ulf Pantzare, OFR/S,P,O-representant för Skolinspektionen.

Totalt deltog fyra personer från Skolinspektionen – två arbetsgivarföreträdare och två fackliga företrädare.

– Jag tycker att Partsrådet har en viktig roll. Vi och arbetsgivarföreträdarna är motparter, men vi är också medparter. Vi vill alla lösa de här frågorna även om vi har olika infallsvinklar, säger Ulf Pantzare.

”Partsrådet har drivit på takten”

Det som återstår innan Skolinspektionens nya samverkansavtal är klart är vad man gör när samverkan inte fungerar. Där är parterna ännu inte överens.

– Det måste finnas vissa former, det har vi pratat mycket om. Det är sådant som vi måste lösa medan vi är vänner. Vi, arbetstagarna, har velat ha det mer formaliserat medan arbetsgivarna har velat ha ett kortare avtal, berättar Ulf Pantzare.

På vilket sätt har då Partsrådets workshopserie bidragit i myndighetens arbete med att revidera samverkansavtalet?

– Frågan har blivit mer aktualiserad. Partsrådet har drivit på takten. Vi har fått hemuppgifter som har drivit på vårt eget arbete.

Han ser uppenbara vinster med att ha ett samverkansavtal.

– Det är fundamentalt. Det är inte förhandling som utvecklar en verksamhet. Man ska ta tillvara allas insikter och tankar om arbetet, menar han.

”Värdefullt att ta sig tid att prata”

Workshopserien har följt processen i det digitala samverkansverktyg som Partsrådet har tagit fram. Där läggs mycket tid på att diskutera de förberedande stegen, om varför man ska samverka och på vilket sätt det ska gå till.

Det är något som Fredrik Frölén, biträdande förhandlingschef på Försvarsmakten, har uppskattat.

– Det workshopserien framför allt har gett oss är att vi har tvingats vara noga med förberedelserna. Det har varit oerhört värdefullt att kunna ta sig tid att prata om varför och hur vi ska samverka. Vi hade nog kommit snabbare fram om det inte hade varit för Partsrådet, men det hade inte blivit en lika bra produkt, menar han.

Totalt deltog sex personer från Försvarsmakten i Partsrådets workshopserie – två arbetsgivarföreträdare och fyra fackliga företrädare; en från Saco-S, en från Seko och två från OFR/S,P,O. Detta eftersom det inom Försvarsmakten finns företrädare för både förbundsområde S (Statstjänstemannaförbundet) och förbundsområde O (Officersförbundet) i OFR/S,P,O.

Viktigt erfarenhetsutbyte

Precis som Skolinspektionen har Försvarsmakten haft samverkansavtal länge, men kände att det var dags att se över det. Myndigheten befinner sig i sluttampen med det reviderade avtalet och parterna hoppas kunna vara färdiga före årsskiftet. De har suttit och diskuterat samverkan under tre timmar varannan vecka under hösten.

– Om vi inte hade deltagit i workshopserien hade vi nog utgått mer från vårt nuvarande avtal. Nu har vi istället gjort ett seriöst och tungt arbete, säger Fredrik Frölén.

Han menar att det inte minst är värdefullt att ha kunnat ta del av andra myndigheters erfarenheter.

– Det har varit jätteintressant. Vissa myndigheter har inte haft samverkansavtal tidigare. De ställer andra frågor. Det får en att tänka efter varför vi gör på ett visst sätt i våra rutiner. Det är intressant att se hur mycket som skiljer sig åt mellan olika myndigheter.

Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet med flera ledningsnivåer, vilket även innebär utmaningar. Myndigheten har haft närmare 40 olika samverkansavtal för olika delar av organisationer, vid sidan av det centrala samverkansavtalet. Idag finns ett gemensamt samverkansavtal för myndigheten och sedan lokala avtal ute på regementen och flottiljer. Från arbetsgivarsidan hoppas man framöver kunna få till stånd ett gemensamt avtal för hela myndigheten.

Partsrådets webbstöd för samverkan

Vilket råd ger han då till andra myndigheter som vill ta fram eller revidera ett samverkansavtal?

Fredrik Frölén menar att myndigheter som inte deltagit i workshopserien har stor nytta av Partsrådets webbverktyg för samverkan, som han beskriver som en lightversion av workshopserien.

– Det är viktigt att ge sig tid till förberedelserna, att man bottnar i de delarna. Det är också viktigt att alla deltar i samverkansarbetet. Man har verkligen nytta av att allokera tid för detta, säger han.

Arbetsområdet kommer utifrån erfarenheter och den återkoppling som lokala parter lämnat under workshopserien att arbeta vidare med utvecklingen av det webbaserade stödet. Målet är att skapa ett så bra stöd som möjligt för lokala parter att använda i den egna utvecklingsprocessen mot ett lokalt avtal om samverkan. Just nu planerar också arbetsområdet för ytterligare aktiviteter som kan stötta lokala parter under 2020.

Relaterat innehåll