Ett digitaliserat land

2018-08-27 Estland är ett av världens mest digitaliserade länder när det kommer till den offentliga sektorn. På ett studiebesök på Estlands ambassad i Stockholm, som Partsrådets arbetsområde Innovation och utveckling ur ett partsperspektiv stod bakom, fick partsföreträdare från flera myndigheter en inblick i hur man kan digitalisera ett land.

Tiiu Motus från Estlands ambassad i Stockholm berättar att Estland är ett litet land, med bara 1,3 miljoner invånare. Historiskt har landet styrts av Tyskland, Danmark, Sverige, Ryssland och Polen. När Estland återfick sin självständighet 1991 fanns i stort sett inget näringsliv och befolkningen hade knappt några ägodelar, efter flera år under kommunistiskt styre. Då började också Estlands förnyelseresa – som idag har resulterat i att man är ett av världens mest digitaliserade länder.

Christa Torm och Tiiu Motus.

–Vi började från noll och hade inga fungerande system. Vi satte som mål att göra allt så effektivtsom möjligt. I Sverige har man haft system som har fungerat någorlunda, men vi hade ingenting att använda oss av. Det tror jag är en betydande anledning till att vi påbörjade digitaliseringen väldigt tidigt, säger Christa Torm, från Estonian Investment Agency.

Hon berättar att det även fanns en stark vilja till förändring – en framtidstro och entreprenörsanda hos befolkningen efter kommunismens fall, vilket sannolikt har underlättat utvecklingen.

Offentliga e-lösningar

Idag är 99 procent av de offentliga tjänsterna online, vilket är unikt i världen. Det enda man fortfarande inte kan göra på nätet är att gifta sig, skilja sig och köpa och sälja egendom. Till det krävs fysiska möten.

Estland var det första landet att införa e-röstning och idag har i stort sett hela befolkningen elektroniska ID-kort, oavsett ålder.

–Estländarna litar på sina e-lösningar, konstaterar Christa Torm.

85 procent av skolorna använder e-lösningar och målsättningen är att alla skolor ska vara digitala år 2020. Att denna satsning gett effekt visar sig inte minst genom att Estland är det land som ligger högst i Pisa-mätningarna.

Plattformen X-Road

Ryggraden i Estlands e-förvaltning är den elektroniska plattformen X-Road, som togs i bruk 2001–2002. Aleksander Reitsakas från det estniska IT-företaget Aktors, som var projektchef för den första versionen avX-Road, berättar om tekniken bakom plattformen.

–Vi byggde X-Road utifrån principen att plattformen skulle vara enkel att använda. All data ska finnas samlade på ett och samma ställe. Andra principer handlade om att lägga grunden för en effektiv offentlig sektor och om att säkerställa ett omfattande skydd av personliga data, säger han.

Aleksander Reitsakas betonar att det är viktigt att hantera digitala klyftor i befolkningen när man bygger ett digitalt samhälle. En lösning på detta har varit elektroniska ID-kort, som gör det möjligt för alla att använda de elektroniska tjänsterna. Estland har också genomfört omfattande utbildningssatsningar – varav vissa har varit speciellt inriktade mot äldre – för att alla ska kunna följa med i den digitala utvecklingen.

Och ”alla” är uppenbarligen med. I maj i år fanns 1 299 358 aktiva elektroniska ID-kort – i en befolkning på 1,3 miljoner.

Det finns över 900 anslutna organisationer, offentliga register och databaser och över 1 500 tjänster knutna till X-Road. Varje år genomförs över 500 miljoner transaktioner på plattformen.

Aleksander Reitsakas betonar dock att teknologin bara utgör en del av helheten. Det måste även finnas fungerande organisatoriska, juridiska och finansiella ramverk.

–Den tekniska arkitekturen är viktigt, men den är ingenting utan de andra delarna.

Digitalt ledarskap

Christa Torm konstaterar att Sverige har ett högt innovationsindex och många innovativa företag – men att vi ännu inte har lyckats få in det digitala i våra samhällstjänster i någon större utsträckning.

–Det absolut viktigaste för att lyckas genomföra den här förändringen är att ha ett digitalt ledarskap, till exempel i form av en digitaliseringsminister. Annars kommer olika myndigheter att arbeta utifrån olika plattformar, säger hon.

I Estland finns sedan år 2013 en Government CIO, Chief Information Officer. I Sverige har man sedan februari 2018 en CDO, Chief Digital Officer, med uppdrag att driva på regeringens digitaliseringsstrategi.

–Det är givetvis viktigt att man ser digitaliseringsprocessen som ständigt pågående och utvecklande arbete. Det är något som inte blir klart, säger Christa Torm.

Vad kan man då göra som partsföreträdare på en svensk myndighet för att skynda på den digitala utvecklingen i vårt land?

Christa Torm menar att det är viktigt att så många som möjligt sätter sig in i möjligheterna med digitaliseringen.

–Ju fler som förstår teknologin och hur systemet är uppbyggt desto bättre. Att fler förstår hur man kan spara pengar och förenkla kommunikationen mellan myndigheter och framförallt med medborgarna genom digitaliseringen. Det måste man kunna visa i statlig förvaltning.

Som exempel nämner hon digitala signaturer, som samhället sparar både tid och pengar på.

I Estland finns även ett särskilt program, Work in Estonia, som underlättar för företag att rekrytera internationell kompetens, vilket är något som hon menar att även Sverige skulle kunna ta efter.