– Det finns en föreställning om att kreativiteten är högre i den privata sektorn, men det stämmer inte. Däremot kan det kanske vara lättare att göra något av idéerna i ett företag. Det finns en stor potential i offentlig sektor, men man saknar verktyg, vana och kunskap om hur man kan omvandla en idé till en färdig tjänst eller produkt.

Farida Rasulzada betonar också att man måste arbeta målmedvetet för att skapa en kreativ organisation.

– Kreativitet är ingen quick fix. Det kräver en ordentlig ansträngning att skapa en kreativ organisation, säger hon.

Kultur och ledarskap

Det finns flera viktiga komponenter som behövs för att man ska kunna skapa ett kreativt klimat på arbetsplatsen.

– Kultur och ledarskap är jätteviktiga faktorer. Liksom historia. Om personalen inte har haft möjlighet att vara kreativa på 20 år måste man ge dem verktyg och modeller och jobba hårt för att få ett kreativt klimat, säger Farida Rasulzada.

Hon rekommenderar företrädare för arbetsgivare och fackförbund inom staten att börja med arbetsklimatet och ledarskapet på sina arbetsplatser. Det kan till exempel handla om att ta fram strategier och handlingsplaner och även om att utbilda chefer om hur de kan vara kreativa i sin roll som ledare.

– Det är viktigt att lyssna på medarbetarna. Det är viktigt att de är med på förändringen och att de får vara med och ta fram verktyg och lösningar, säger Farida Rasulzada.

På köpet, menar hon, får man inte bara en mer effektiv och innovativ organisation, utan även en mer motiverad och hälsosam personal. Hennes forskning visar att kreativitet på arbetsplatsen leder till ett bättre välmående.

– Man ska vara öppen för nya sätt att arbeta och för nya idéer. Om man vill höja kreativiteten på arbetsplatsen ska man ge medarbetarna utmaningar, som man tar fram i samarbete med dem. Det är också viktigt att förklara för medarbetarna varför det är så viktigt att skapa ett kreativt klimat.

Drivkrafter

Farida Rasulzada menar att människor drivs av två krafter. Den ena är att ligga på soffan och ta igen sig, den andra är att upptäcka världen. Alla människor styrs av båda drivkrafterna. Tid för återhämtning är också nödvändigt för att man ska kunna vara långsiktigt kreativ.

Det finns två olika sorters kreativitet. Den ena är radikal kreativitet, som handlar om omvälvande förändringar, kanske av hela samhällen. Den andra är adaptiv kreativitet. Då arbetar man kontinuerligt med mindre förändringar och förbättringar.

Farida Rasulzada nämner uppfinningen av det första ångloket som ett exempel på radikal kreativitet. Utvecklingen av uppfinningen till dagens högteknologiska snabbgående tåg är ett exempel på adaptiv kreativitet.

Kreativ övning

På frukostseminariet fick partsföreträdarna genomföra en övning. I grupper om tre turades alla om att uppmana de andra i gruppen att göra något – klappa händerna, hoppa på ett ben, vifta med armen etc. De övriga i gruppen bemötte först alla förslag negativt, ”nej, varför ska vi göra så?”.

Sedan gjordes samma övning en gång till, denna gång med ett positivt bemötande av alla förslag – ”ja, vad kul, så gör vi!”.

– Kreativitet handlar om att skapa energi och få ett ja-klimat. För att lyckas med det är det viktigt att man avsätter tid för att medarbetarna ska kunna komma med idéer och vara kreativa. Men det måste också finnas ett system för detta, så att medarbetarna inte bara använder tiden till att svara på gamla mejl, säger Farida Rasulzada.

Hon definierar kreativitet som en balans mellan kontroll och frihet. Det ska finnas strukturer som bär kreativiteten, inte som hämmar den.

Humor och lekfullhet är andra viktiga förutsättningar för kreativitet. Liksom möjligheten till informella möten.

– Många kreativa organisationer har byggt om den inre strukturen för att informella möten lättare ska kunna uppstå, berättar Farida Rasulzada.

Viktiga misslyckanden

Forskning visar att organisationer som är kreativa och innovativa tar fler risker än andra. Farida Rasulzada betonar hur viktigt det är att skapa ett tillåtande klimat där det är tillåtet att misslyckas. Det är bara genom att misslyckas och pröva sig fram som man har möjlighet att utveckla innovationer. Många kreativa företag har därför system där man på olika sätt belönar misslyckanden.

– Medarbetarna behöver veta att de inte bestraffas om de misslyckas. Man måste snubbla för att utvecklas. Man säger att det tog tusen försök för Edison att utveckla glödlampan. Att kunna misslyckas är en del av kreativiteten och livet. Det är jätteviktigt, säger Farida Rasulzada.